The Boys S3 (Amazon Prime)

För mig såg det annorlunda ut gällande alla superhältefilmer/serier som vi matas med om vi kikar tillbaka vara cirka tre eller kanske fyra år. Då gapade jag för allt. Drack varenda droppe av den trolldryck som framförallt Marvel och DC/Warner kokade ihop och kände ett omänskligt sug efter mer, mer, mer trots att jag årligen plöjde flertalet filmer med i stort sett samma spandexbaserade innehåll. Idag, 2022, har det ändrats rätt radikalt för egen del. Jag är mätt. Proppmätt. Marvel Studios självsabotage av deras en gång så välmående superhjälteuniversum har gjort mig trött och överdrivet kritisk till hela subgenren och bara tanken på att se en till film om Thor, eller en om Black Panther - Känns inte särskilt mycket mer lockande än exempelvis fotsvamp.

Och det är mycket därför som den tredje säsongen av Amazon Prime-adaptionen av Garth Ennis bisarrt våldsamma superhjälte-pastisch gjort mig mer upprymd än de föregående omgångarna. I grunden skulle jag vilja påstå att det inte handlar om kvalitet, för The Boys har varit riktigt bra hela vägen. Genom båda de två föregående säsongerna. För min del handlar det om att säsong tre landar helt rätt i ett övermättat film- och TV-klimat dränkt i heroiska tramsputtar och deras pannkaksplatta motiv. I The Boys är det antihjältar, renodlade psykopater och mördare som trängs i bild och när den tredje säsongen inleds befinner sig Homelander i en prekär sits där hans romans med nazist-superhjätinnan Stormfront fått hans popularitetspoäng att rasa. Vought krymper därmed Homelanders roll och inflytande över superhjälte-koalitionen The Seven vilket får honom att se rött, bokstavligen. Detta leder till mord, död, sprängda huvuden, mer död, tårar, mord och massor av falskspel bakom kulisserna, något som fungerar som utmärkt drivmedel genom hela säsongen.

I samma veva har Butcher och hans gäng av sup-dödande "agenter" börjat ta order av den amerikanska regeringen vilket snabbt visar sig vara problematiskt och vad som sker härnäst är inget jag vare sig vill eller tänker avslöja, för de3t är såklart en stor del av behållningen med säsong tre av The Boys.

Det jag dock tänker avslöja är återigen hur mycket jag gillar den här serien. Supernatural-gubben Eric Kripke blandar mörker och död med lyteskomik, bisarra stickspår och personligt drama som fungerar perfekt tillsammans. De mer lågmält mänskliga karaktärerna som Starlight och Hugie agerar motvikt mot Butcher och Homelander som på varsin del av spektrat jagar sina slutmål likt rabiessmittade hundar och i mitten av allt som sker i säsong tre finner vi en känga via smart satir på fans och popularitet, som jag tycker att Kripke navigerar med superb fingertoppskänsla. Alla inblandade skådespelare känns fortsatt vassa, också. Karl Urban är fortfarande lite benägen att spela över i rollen som Butcher men det fungerar i mångt och mycket för att Jack Quaid agerar balansbräda i rollen som Hugie. Anthony Starr är fortsatt superb som Homelander och Supernatural-stjärnan Jensen Ackles passar utmärkt i sin nya roll som ursprungshjälten och Captain America-parodin Soldier Boy. Strålande regi, lysande effekter, läcker produktionsdesign, rasande tempo och klockrent manus gör att The Boys fortsätter att rocka och jag ser nu såklart fram emot säsong fyra.