Jackass Forever (Paramount+)

Jag minns än idag första gången jag såg något från Jackass-gänget. Det var i februari 2000 när jag levde under mitt skrivbord på Missil-redaktionen och kombinationen med smått sanslös skadeglädje och akut sömnbrist gjorde att jag skrattade i flera dagar åt det vansinne som erbjöds. De följande åren var dränkta i Jackass för egen del. MTV-serien roade på de barnsligaste av premisser i flera år och när långfilmerna sen tog över, var jag en av de största förespråkarna. Jag älskar Jackass: The Movie än idag, för att inte tala om uppföljaren och den uppskruvade trean.

Med det sagt var mina förväntningar på den nya, fjärde, filmen rätt höga. Att trailers och förhandsmaterial dessutom var väldigt roligt gjorde knappast suget mindre. Jag har längtat efter Forever på daglig basis och när diskussionen här på Gamereactor-redaktionen blossade upp gällande dessa gamla grånade skateboard-jönsars existensberättigande 2022, var jag längst fram i ledet av högljudda försvarare. "Jackass Forever!" Skrek jag. Som ett mantra. I flera dagar.

Nu vet jag att jag borde ha undvikit det och istället väntat med att säga något tills jag sett filmen. Men det kändes rätt, då. Idag? Not so much. Efter att ha kikat igenom Jackass fjärde rulle via Paramount Plus kan jag motvilligt och lite nedstämt klargöra att det här är en en film som på flera sätt än ett inte riktigt känns som Jackass och som saknar flera av de viktigaste beståndsdelarna som gjorde det 22 år gamla originalmaterialet till något av det roligaste jag fortfarande vet.

Jackass Forever inleds i sedvanlig ordning med en iscensatt, påkostad skiss med Hollywood-kvaliteter där en grön jättepenis sminkad som Godzilla intar en stad och förgör såväl hus som invånare medan Knoxville leder en armé soldater som gör allt för att stoppa penisens våldsamma framfart. Detta är roligt. Lyckat. Barnsligt. Flamsigt. Inte minst med tanke på att det handlar om strippan Chris Pontius könsorgan som sminkats och sen placerats i en påkostad, detaljerad miniatyrstad för att sedan på bästa George Lucas-pemisser klippas in via green screen in i Paramounts kulisstad. Jag skrattade gott. Riktigt gott. Men det var väl i stort sett också allt.

Resten saknas driv, humor och känns som om det satts ihop utan värme, entusiasm och passion men snarare för att det var ett absolut måste, och för att pengarna betydde mer än allt annat. Det spelar ingen roll om Machinegun Kelly får en gipsnäve i plytet eller om nykomlingen Zack Holmes blir täckt av jord och sten när dåren "Poopies" försöker surfa på hans korpulenta rygg nedför en gigantisk backe. Inget av detta spelar någon roll när Forever saknas all den charm och framförallt värme som gjorde de tidigare filmerna till lyckade komedier. För i grunden finns det något frigörande och primitivt i att slösa bort en timme eller två med att kika på när en fullvuxen karl frivilligt utsätter sig för att få sin pung nedskjuten av paintballs. Men inte här. Inte för en sekund.

Trailern för Jackass Forever innehöll alla de bra stunderna och då naturligtvis i kraftigt bantad form, vilket fungerade mycket bättre än filmen som sådan. När UFC-champen Francis Ngannou klubbar "Danger" Ehren McGheheys stackars pung med en brutal högerslägga eller när Knoxville nästan dör till följd av den obligatoriska tjurtacklingen, då är liksom luften redan på utandning och scenen i stort sett punkterad i filmen medan trailern på bästa möjliga sätt gjorde ett dråpligt, flabbigt kollage av det hela, på bästa tänkbara sätt.

På frågan om det kanske är jag som blivit en gammal humorlös stofil kan jag med enkelhet konstatera att felet inte sitter i mitt huvud, utan i Forever, då jag under gårdagen såg om Jackss: The Movie 2 och skrattade hejdlöst. Den fjärde filmen är bara inte särskilt rolig och förutom en hel del misslyckade sketcher och "stunts" för jag väl lov att förmoda att det åtminstone till viss del handlar om att originalskaparna Bam Margera samt Ryan Dunn inte finns med här (Dunn är som vi alla vet död och Margera bortföst på grund av återkommande drogproblem).

Jackass borde ha låtit den tredje filmen varit den sista.