Svenska
Blog
Spelen som byggde upp mitt spelliv - Harry Potter (2)

Spelen som byggde upp mitt spelliv - Harry Potter (2)

Skrivet av Tjobbe95 den 7 mars 2024 kl 14:50

Jag är ett stort fan av Harry Potter. Jag har läst alla böckerna (börjar bli dags igen efter så många år) och sett alla filmerna hundratals gånger. Jag såg de första tre filmerna på VHS/DVD innan jag började se resterande filmer på bio med min storasyster. Jag var sju år när resan började 2002 och 16 år när den slutade den soliga och fantastiska julidagen 2011 då eftertexterna rullade för sista gången på bio. Det var med en bitter eftersmak då jag aldrig skulle få se fram emot att gå på bio igen och se Harry Potter igen. Jag har inte sett Fantastic Beast-filmerna så får ta tag i det nån gång. Däremot ser jag väldigt fram emot serien som ryktas få premiär 2026. Men jag kan lugnt konstatera att Harry Potter har varit en väsentlig del av min barndom och som har varit mycket betydelsefullt för mig då jag har fått navigera många svåra hinder vid sidan av så det har underlättat otroligt mycket.

Det gäller även licensspelen, en aspekt som inte har varit lika uppskattat i Harry Potter-världen (tills Hogwarts Legacy anlände). Men jag vågar nog säga att jag är en av få som faktiskt gillade några av spelen som släpptes under tidigt 2000-tal. Visst, det är såklart inga mästerverk men jag tycker de tjänade sitt syfte ganska väl. Det som var ganska unikt för spelen är att det utvecklades flera olika versioner till de olika formaten. Jag spelade första spelet till PC vilket jag tyckte då var ganska tråkigt och alldeles för komplicerat.

Jag spelade också första spelet till PS1 (Hagrid says hello) med en gammal polare. Ett väldigt roligt minne jag hade från den tiden är att jag blev så förbannad på min polare för att han slösade bort massa tid och ville av någon anledning stanna till i biblioteket och köpa böcker, vilket inte var en funktion i spelet. Jag sa åt honom att vi skulle fortsätta med äventyret men han vägrade att lyssna så till slut blev jag förbannad och började bråka onödigt fysiskt med honom vilket slutade med att vi inte pratade på en hel sommar...jajamän, när man är 7-8 år så är man totalt dum i huvudet och fullständigt omogen och låter ett spel komma i vägen för en vänskap. VI är fortsatt vänner än idag och såhär i efterhand har vi då och då suttit och gapskrattat åt hur totalt urlöjliga vi var på den tiden haha!

De versioner som däremot står mig allra varmast är dem som släpptes till PS2-generationen. Jag tyckte de var faktiskt acceptabla versioner (Chamber of Secrets var den allra bästa) och som jag hade ett stort nöje med. Det var snyggare grafik (såklart), en stor frihet i att utforska slottet och världen, mer variation i uppdragsuppläggen, modellerna var rätt snygga och kontrollen var mestadels superb. Att få leva ut sin barnfantasi genom att utforska slottet, flyga kvast samt smyga ut på nätterna och undvika prefekterna bringade mycket glädje. Däremot slängdes allt detta i The Great Lake då fjärde spelet tog bort all frihet och gjorde det ultralinjärt på ett ultraskräpigt vis. Men en aspekt som lyste som klarast i första spelen var kompositören Jeremy Soule. Ja, han som bland annat skapade ledmotivet till Skyrim, vilket jag inte visste förran långt senare. Hans musik var verkligen magi (pun intended). Medan jag sitter och skriver här så lyssnar jag just nu på en del av hans verk och jag sköljs över av nostalgi (nostalgi är verkligen en kraftfull känsla) i överflöde så att det nästan bringar fram tårar hos mig. Hans musik hade lika gärna kunnat passa in om John Williams inte hade gjort musiken till filmerna, så bra är den! Man kan nästan tro att de samarbetade ihop för det är så många liknelser i komponeringerna. Jag rekommenderar verkligen att ni lyssnar! Länk

Jag har inte spelat spelen på över 20 år så kan inte säga något om kvaliteten idag, även om jag tror att jag inte skulle uppskatta det lika mycket om det släpptes idag. Men jag väljer att hålla fast vid de kära minnen som jag skapade för 20 år sedan. Det kommer alltid vara en stor del av mig och som hjälpte till i att bygga upp mitt nuvarande spelliv.

Spelade ni också spelen? Vad tyckte ni om dem?

HQ
Spelen som byggde upp mitt spelliv - Unreal Tournament (1)

Spelen som byggde upp mitt spelliv - Unreal Tournament (1)

Skrivet av Tjobbe95 den 2 mars 2024 kl 18:04

Året var cirka 2002. Jag och mina syskon hade ett Nintendo 64 som spelades väldigt flitigt och jag hade även ett GBA som första bärbara konsol som tog upp mycket av min fritid. Men i förrådet satt även en stationär dator med den gamla och sketna PCR-skärmen som hade tagit upp halva mitt köksbord idag kan jag lova (tack och lov för smalare monitorer även fast jag har en bärbar dator just nu). Så jag brukade även spela en del på den och två av spelen som jag spenderade mest tid med var Age of Empires II (kommer skriva om detta en annan dag) och Unreal Tournament. Jag skulle nog säga i dag att Unreal Tournament är nog det spel som jag har ägnat överlägset mest tid av alla spel jag har spelat.

Jag var verkligen tokförälskad! Grafiken, de fantastiska banorna, den enorma vapenvariationen som bestod av en superb ljuddesign och tyngd, spellägena där Capture the Flag stack ut hos mig men också så måste jag hylla det mästerliga soundtracket som var perfekt skuren för varje bana och som går varmt hemma i högtalarna även i dag (Hyper Blast och Colossus bland annat). Kampanjen var kul att lira så att jag fick möjligheten att öva på mina färdigheterna (Headshots uppe på toppen på Facing Worlds var aldrig tröttsamt) men det tog väldigt lång tid innan Xan kunde övervinnas utan att jag behövde inmata en av alla cheatcodes så det kändes jävligt gött.

Men den största behållningen var såklart multiplayerdelen. Jag var verkligen inte en av dem bästa spelarna på den tiden utan ganska medelmåttig, det kan jag lugnt konstatera. Det fanns matcher då jag kunde hävda mig och gå vinnande ur striden men också matcher där jag blev strimlad så hårt likt en parmesanost som ska förberedas till en Carbonara. Men trots detta så förtog det aldrig min genuina spelglädje. Jag fortsatte att lira det tillsammans med Unreal Tournament 2004 under flera år framöver.

Unreal Tournament hör hemma på 30:e plats på min personliga topplista över de allra bästa spelen (en lista som jag kommer avslöja framöver). Det är ett mästerverk som definierade boomer shooters och multiplayer för mig tillsammans med Quake III Arena, ett annat spel som hör hemma på listan. I dag lirar jag uteslutligen bara single player men Unreal Tournament var ett spel som jag med glädje kunde återvända till dagligen för att strimla sönder motståndare på ett band. Det är synd att spelet och genren är tokdött i dag och att det inte ens går att köpa längre (ett jävla idiotibeslut av Epic) men jag kan garantera att om serien hade återupplivats (dvs att det hade varit bättre än det katastrofala försöket för några år sedan) så hade jag gladeligen distributerat min speltid åt multiplayer igen.

HQ

Halo Infinite 49 kr! (Elgiganten)

Skrivet av Tjobbe95 den 17 november 2023 kl 15:22

Black Friday! Dagen (numera en vecka) som startar en stressig julhandel och som skapar köphets till vänster och höger. Lyckligtvis så påverkas jag inte av detta till en ohälsosam grad. Jag köper bara nödvändiga produkter och framförallt spel som jag har haft koll på under en längre tid, som jag kontinuerligt skriver ner på en lista och väntar på prisnedsättningar. Black Friday har sina brister och Goggeli tar upp en av dessa, som alla konsumenter bör ha koll på (inte bara när det gäller Black Friday). Därför använder jag prisjämförelsetjänster som Priskoll och Pricerunner för att jämföra nuvarande priser samt kartlägga historiska priser, så att jag inte åker på en prisbluff.

Nu kommer jag till det positiva! Det finns produkter som når en historisk lägsta prisnivå och ett av spelen är Halo Infinite. 49 kr på Elgiganten! Jag inhandlade genast igår när jag jämförde olika priser på spel så in och köp om ni vill, innan det är försent! Halo-serien är några av mina främsta favoritspel genom tiderna och även om jag redan har spelat Infinite på Game Pass, så ville jag ha ett fysiskt exemplar. Jag blev minsann hetsad inombords till att köpa men detta var en hälsosam hets (hehe!).