Igår kom nyheten om att Fast and Furious-skådisen Paul Walker hade omkommit i en bilolycka när han satt i passagerarsätet bredvid en vän på väg till en välgörenhetstillställning. En nyhet som gör mig väldigt ledsen då han är en av världens skådespelare som har givit mig mest underhållning, oavsett nivån på skådespelandet. Han lämnar en dotter efter sig, och hela Fast & Furious-familjen.

Jag är oviss om hur långt de har kommit i filmandet utav tillställning nummer sju i serien, men frågan är vad som skall hända med filmserien framöver. Vin Diesel känns som en väldigt mjuk person som verkligen skulle dra till med något stort sätt att hedra Paul på, men skulle det vara rätt med en uppföljare utan Paul? Speciellt nu när de ändå kommit in i detta flow utav sammanhängande filmer istället för att flytta runt hela tiden. Eller kommer det väntas med i några år tills produktionsbolagen börjar sukta efter intäkterna filmserien lyckas dra in gång på gång?

Fast and Furious-serien har lyckats ploppa ur sig några utav världens bästa och mest underhållande bilactionfilmer genom tiderna, och det är självklart ett stort avbräck ifall serien nu skulle läggas ned. Men vad är serien utan dreamteam O'Connor-Toretto? Som sagt, mycket tråkiga nyheter. Nyligen fyllda 40 för Paul Walker.

Vila i frid.

Som jag redan skrivit tidigare så gick jag och upplevde Stockholms Filmfestival även i år. Många filmer fanns det att välja mellan. Då det inte är gratis att närvara som på medlemsvisningarna var jag såklart tvungen att välja ut de filmer jag ville se mest. Åtta filmer blev det, och jag är ganska nöjd med valen jag gjorde.

Filmerna jag såg var (IMDb):

Blue Caprice 6/10
Parkland 7/10
Trust Me 7/10
Last Stop Fruitvale Station 9/10
The Necessary Death of Charlie Countryman 8/10
The Fifth Estate 5/10
12 Years A Slave 9/10
Ain't Them Bodies Saints (A Texas Love Story) 7/10

Utav dessa åtta var Parkland, Fruitvale Station, Charlie Countryman och 12 Years A Slave de som fångade mig mest, där Charlie Countryman-filmen utav den svenske regissören Fredrik Bond (som var där och talade/svarade på frågor) blev lite utav en guilty pleasure, trots mitt tidigare agg mot Shia LaBöffnöff. En lite annorlunda kärlekshistoria, i en lite annorlunda stad, med en lite känslofylld ondgubbe spelad av Mads Mikkelsen. Blandningen utav komedi och seriositet i den här filmen var briljant. Tilläggas kan även väl godkända skådespelarinstaser, fint foto och inte minst musik från Moby, M83 och The XX. Svårt att inte dras in i en film som denna för min del. Helt klart den största överraskningen för mig i år.

Mer än så här blir det inte. Var ni på SFF13? Vilka filmer såg ni?

Självklart rekommenderar jag er att se de fyra filmer jag pekade ut.

The Necessary Death of Charlie Countryman bjuder på Ron Weasley som nybörjande porrskådis, en snygg Mads Mikkelsen och supersopan Til Schweiger. Se den!

Fantastiskt rolig video som parodierar dagens samhälle som slösar tid på total skit, samt Apple-fanboys. Jag är själv en iPhone-älskare och har nyligen införskaffat mig en 5s. Inte för att jag tror att det är den bästa mobilen på marknaden, utan för att det är den bästa och enklaste uppgraderingen för mig från min förra iPhone 4.

I vilket fall, se klippet och ha kul!

IDIOTS - YouTube

Äntligen har årets upplaga av Stockholms Filmfestival dragit igång. En härlighet jag upptäckte förra året. Inte bara får du se fantastiska filmer i förväg (eller filmer som inte alls kommer släppas i Sverige), utan du får även se dem i en biosalong fylld med filmentusiaster - knäpptysta tills eftertexterna börjar rulla och inget irriterande godispåseprassel eller chipstuggande.

På grund av jobb så kan jag inte riktigt välja vilka visningstider jag vill utan måste anpassa mig. Jag hade väldigt gärna velat vara med om öppningen av festivalen med tokhyllade 12 Years A Slave, men den får vänta till på nästa lördag. Istället började min egen festivalupplevelse med amerikanska indiefilmen Blue Caprice som baseras på verkliga händelser i USA 2002. Kort och gott: Pojke blir adopterad, tränas till prickskytt och blir denne som får trycka av geväret i gubbens sjuka planer. Hur filmen slutar får man se i introt, men det är vägen dit som jag hade sett fram emot. Trailern lovade gott, men budgeten lade sina avgränsningar och med kvarten kvar på klockan tänkte jag - ska den verkligen sluta om en kvart? Den har ju precis kommit ifrån uppbyggnaden och det är nu själva händelserna skall utspela sig.

Som sagt, indiebudgeten märktes av mot slutet av filmen som ändå hade varit bra fram tills sista kvarten. Relativt snyggt foto och godkända skådespelarprestationer. Det är svårt att tro att berättelsen överhuvudtaget har hänt i verkligenheten, och med sådana grunder kan man kräma ur väldigt mycket känslor, något filmen tyvärr inte bjöd så mycket på. 6/10