Svenska
Inte förtjust i Metroid Dread

Inte förtjust i Metroid Dread

Skrivet av Petter den 18 oktober 2021 kl 22:18

Ett av mina favoritspel genom alla tider stavas Super Metroid. Briljant. Älskar-älskar-äkskar och spelade nyligen om det på SNES Mini och slogs då, igen, av hur väl det åldrats. Jag är även larvigt förtjust i NES-originalet och gillade verkligen Samus Returns. Det är naturligtvis av de enkla anledningarna som jag längtat efter Metroid Dread, och nu har jag och Frank spelat några timmar.

Jag är inte imponerad. Faktum är att jag inte är det minsta lilla imponerad.

Grafiken är snygg, atmosfären till en början riktigt tät och fin. Andas NES-originalet, en kort stund i alla fall. Jag gillar mystiken, också. Men där slutar berömmet. Jag anser att spelkontrollen är stökigt klumpig på ett sätt som det inte ska vara, idag. Att sikta snett uppåt är till exempel så frustrerande att jag bara vill banka skallen i närmaste vägg. Det är dessutom så pass slaviskt ultralinjärt att Metroid-känslan liksom uteblir. Detta är mer rälsbuss än läskigt, mörkt utforskande. Emmi-grejen är dessutom hopplöst trist. Att fly från tråkiga bossar är inte "Dread", det är inte läbbigt - Bara tråkigt och fantasilöst. Bara grejen att det finns mer "trial & error" i detta spelet än allting från Samus förflutna kombinerat, gör att jag snudd-på ogillar spelet. Det känns för min del verkligen inte som ett äkta Metroid, ett äkta Nintendo-Metroid, mer som en billig kopia.

HQ
Bader somnade

Bader somnade

Skrivet av Petter den 18 oktober 2021 kl 11:34

Bellator 268 var bra. Nemkov-matchen var bra, den killen är rysligt dominant. Jag gillade hur Primus hanterade Benson också även om det var synd att hans submissionförsök inte gick i lås. Framförallt gillade jag hur Corey Anderson knockade Ryan Bader på 50 sekunder. Snacka om att klappa sefthen, så! Branog åhh. Jag hoppas därmed att Bader funderar på pensionsdags. Killen är snart 40, har slagits i över tio år på hög nivå, åstadkommit det mesta och behöver inte ta mer stryk mot skallen nu. UFC:n från samma natt var klart sämre. Sömnigt, ointressant. Det märks så oförskämt väl nu hur de har urvattnat och spätt ut sin egen produkt så pass att identiteten och personligheten inom UFC snart, snudd-på dött ut.

Årets skiva (såhär långt)

Årets skiva (såhär långt)

Skrivet av Petter den 18 oktober 2021 kl 11:24

Kan Stings kommande "The Bridge" knäcka den? Nej. Kan Biffy Clyros kommande "The Myth of the Happily Ever After" knäcka den? Möjligt, men inte troligt. Dream Theaters kommande "A View From the Top of the World"? Nej. "I Don't Live Here Anymore" från The War on Drugs? Nej. Det ska extremt mycket till för att någon kommande 2021-skiva ska kunna bräcka Sam Fenders nya, Seventeen Going Under. Extreeeemt mycket. Jag har verkligen njutit av "Horizons / East" från Thrice, Killers "Pressure Machine" samt Explorer Tapes självbetitlade debutskiva.

Mammoth WVH debuterade också, och den var bra precis som Need to Breathes nya, Emmit Fenns "Far From Here" och Mayers "Sob Rock" Jag har tidigare i år även älskat "The Battle at Gardens Gate" från Greta Van Fleet samt Retransmission från Wet och "Fatal Mistakes" signerat Del Amitri. Allt är bra, bra skit. Men inget i år slår Fenders nya. Vilken oooooooOOooooOooooootrolig skiva det är.

Lustmord på tomgång

Lustmord på tomgång

Skrivet av Petter den 18 oktober 2021 kl 11:14

Jag gillade den första säsongen sav Netflix "You". Eller nej... Jag älskade den. Lysande ton, atmosfär, inramning, dialoger och skådespeleri. Säsong två var klart, klart, klart, klart sämre. Jag kämpade mig igenom den. Kämpade med knutna nävar och vita knogar. Trots detta lyckades jag ändå inte hålla mig från att starta nysläppta säsong tre. Mot bättre vetande. Och det är inte bra, alls. Verkligen inte bra. Känns numer som en kass mix mellan Desperate Housewives och Dexter Light. Serien går på tomgång, varenda litet ämne och varenda tanke idisslas till förbannelse och expositionen vilar som ett tungt täcke över hela produktionen.

I död och lust

I död och lust

Skrivet av Petter den 18 oktober 2021 kl 11:08

Hahahaha! Helsefyr vilken absurd film. Jag gillar den. Jag gillar den mycket. Död snö-norsken Tommy Wirkolas nya thriller-komedi I död och lust har nu lagts upp på Netflix och jag såg den igår, och skrattade kanske lite väl mycket. Otroligt mörk komedi. Sotsvart. Och absurd våldsam.

Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy