Svenska
Blog
12:15 gör Brollan premiär i Nip idag

12:15 gör Brollan premiär i Nip idag

Idag får vi äntligen se Sveriges kanske bästa CS-spelare, Brollan, göra debut i Sveriges tveklöst bästa CS-lag, Nninjas in Pyjamas. På motståndarsidan hittar vi Endpoint, på pappret en baggis. Matchen är en del av det regionala kvalet till majorn som spelas i Antwerpen nu i år. Matchen går att se på Twitch om inte jobb eller studier kommer emellan vid den lite trista tiden 12:15.

HQ
Rån, sprit och otukt, förr var det stil på barnprogrammen!

Rån, sprit och otukt, förr var det stil på barnprogrammen!

Det har helt klart blivit lite ängsligt på barnkulturfronten med åren. Nu ska det vara någon rosa gris och pratkvarnarna eller vad de nu heter (ja, jag koketterar nu). Jag lider med kidsen idag. I helgen såg jag lite av Ronja Rövardotter, satan vilken pangfilm det är! Nu på jobbet spelas "Fattig Bonddräng" från Emil i Lönneberga medan jag sitter och svettas som ovan nämnda rosa gris i Gubbängsbadet efter att någon blivit sjuk och jag tvingas övervaka en klass.

Det fantastiska är vad som händer i de båda kulturyttringarna jag nämnt ovan. Ronjas farsa rånade knektar, präster och annat löst folk medelst skenhängning innan Snabba Cash-casten hade blivit vita simmare i sina fäders. Slogs no holds barred utan handskar gjorde de också rövarna. Att Ludwig Göransson som gjorde temat till "Book of Boba Fett" hämtade inpirstion från musiken i Ronja är inget konstigt, den rullen var bra mycket hårdare och tuffare! Drängen Alfred i "Fattig Bonddräng" däremot ville mest ta ett par starka, knäppa andra drängar på nosen och "hållas med flickor". Inte lika högtravande som stöket i Ronja Rövardotter men en tur till tingsrätten eller två hade det nog blivit under åren.

Att det var bra drag på barnkulturen förr kan man lugnt säga. Otroligt att man inte läser mer om det i tidningen idag. Vågar man sända sånt idag? Gudarna ska veta att jag var en rätt livad ung herre en gång i tiden med högt till tak men att skenhänga knäcktar under någon form av värdetransportrån var både en och tio resor förmycket för att ens komma på tanken att göra. Att ha med det i barnprogram däremot tyckte någon skön dåre däremot var fine and dandy  när vi  90-talister och de som var lite äldre skulle roas! Absurt? Ja. Roligt? Ligger väl i betraktarens ögon men jag garvar åt det nu åtminstone. Nu ska vi se om kidsen i plurret lever. 

HQ
Bortskämda skitungar... och jag

Bortskämda skitungar... och jag

Kom till jobbet idag och slogs av hur bra ungarna på jobbet har det. De får bada varje vecka, något jag hade dödat för som kiddo. Recension av badet kan ni förövrigt läsa här. De får kanonkäk med salladsbord som har kronärtskockor och fetaost typ hela tiden. Framförallt har de små kräken ett Switch på fritids. Ni hörde rätt, de får lira Mario Kart 8 på rasterna och efter plugget. Då är det tur att jag kommer och styr upp och ser till att alla ungar får turasom om kontrollerna. Givetvis på ett sådant sätt så jag ska kunna spela precis så mycket som jag behagar "för att hålla kolla". Bortskämda snorisar.... Nu kan jag inte skriva mer för nu ska det liras.

Tokpepp: jag ska spela min favoritkaraktär idag!

Tokpepp: jag ska spela min favoritkaraktär idag!

Ibland vaknar man med den där känslan av "wow, jag ska spela idag". Jag har haft en rejäl dipp i spelsug senaste veckorna. Det har varit fullt upp med massa saker som kanske inte alltid varit skitroliga. Inget spel har lockat riktigt och jag har inte haft ro att sitta ner ordentligt med något.

Nu vaknade jag i den sörmländska urskogen som är mäktigare och större än Värmlands, Smålands och hela Norrlands skogar tillsammans. Det tror jag åtminstone, jag har aldrig satt min fot i dem skogarna och den här skogen känns ju knasstor. Hur som vaknade jag här, tänkte på spel, bokade en tågbiljett  från Flen till Stockholm klockan 14:00 och blev superpeppad. Nu ska jag snart hem och äventyra med min favoritkaraktär och inom  en snar framtid får ni veta vilken det blir i vår artikelserie Min favoritkaraktär.

Har ni någon susning om vem det kan vara eller lust att berätta vem er favvis är så är jag mer än idel öra!

Har nu sett The Conjuring: The Devil Made Me Do It....

Har nu sett The Conjuring: The Devil Made Me Do It....

Jag vakna för drygt en halvtimme sedan. Utvilad, avslappnad och harmoniskt. Drömde lite om Grinda, en fin ö i Stockholms skärgårdsöar jag spenderat många somrar. Något som på papper borde kännas så rätt känns så fel. Varför är det torrt i sängen? För att The Conjuring tappat stinget. Känslan av utsatthet blandad med falsk trygghet som bröts i tid och otid i de tidigare filmerna hade bytts mot likgiltighet och med skräcknivå hos en Harry Potter-bok/film. Den här gången fick man noll relation till den besatta och dennes annhöriga. Filmen var inte totalt kasst. Jag gillar fortfarande makarna Warren vars demonjakt serien kretsar kring och särskilt Lorraine, spelad av Verma Farmiga, är en riktigt fyndig och charmig karaktär. Det är dock ett stort problem att jag inte ens blev lite nervig. Skräckfantaster kommer fnysa åt tredje The Conjuring, en film som gav fega lilla mig en mysig kväll och en riktigt fin sömn. Det är ingen vidare kritik till en skräckrulle.