Svenska
Blog

Överöst med information och instruktioner i spel

Skrivet av Legacy den 24 oktober 2022 kl 08:54

Kanske beror det på att jag under en längre tid balanserar farligt nära en för hög stressnivå och för mycket jobb och därför har aningen svårt att ta in information och fokusera det senaste året eller så. Men tanken slog mig i helgen, som har varit en intensiv spelhelg för egen del. Jag började att spela den nysläppta kampanjen till Call of Duty: Modern Warfare II. Det är samma gamla cod, såklart. Däremot har de lagt mer krut på stealth än vanligt. Tänk: du har inga vapen och måste smyga fram för att alla fiender har fått skyddsutrustning och blivit "bullet sponges" - kul överraskning!

Det är min absolut värsta gameplaymekanik. Inte att smyga överlag, men när det är lite för utmanande. Assassin's Creed är exempelvis inte utmanade när man ska smyga, men i andra spel som Last of Us, valfritt survival horror-spel eller nu då det senaste Cod, så är det svårare och man sitter på nålar och spänner sig och stressnivån ligger på max. Det är inget för mig. De hade även implementerat en ny mekanik där man ska samla på sig diverse skrot och crafta vapen och fällor för att ta sig förbi sina fiender. Totalt fanns det uppskattningsvis runt 10 olika saker du kunde bygga och som spelaren är tänkt att listigt utnyttja till sin fördel. Men jag kan verkligen inte bli brydd att använda alla de sakerna. Jag glömmer av vad de gör, jag hinner inte öppna vapenhjulet och fundera i någon minut på vad jag ska välja. Så det slutar med att jag använder en eller två av alla tillhyggen och klarar mig bra med det.

Ett annat exempel från helgen som verkligen påvisade min poäng var när jag satte igång Deathloop som fanns tillgängligt via PS plus. Det började lugnt nog. "Här är ditt vapen, skjut med R2". Schysst, det här kan jag, tänkte jag. Strax därefter blir jag introducerad till någon liten magisk kristall som på något vis ska förbättra ens karaktär eller vapen. Jag vet ärligt talat inte, jag läste inte så noga för jag hade inget fokus till det. Direkt därefter, när jag började bli sugen på att skjuta lite, får jag träffa på spelets första fiender. Här får jag då reda på att man kan fokusera på fienden, för att få reda på vad det tänker, hur de mår, hur de attackerar, vad de har för vapenarsenal och vad de åt till lunch. Uuuughh. Snälla, vänta med att introducera sånt här lite grann, låt mig åtminstone få prova på den grundläggande spelmekaniken först. Jag orkade helt enkelt inte ta in det och jag avbröt där och då. Givetvis hade jag gett det en mer ärligt chans om jag faktiskt hade köpt spelet istället för att prova på det genom PS plus. Eller om det hade varit ett spel som jag på förhand hade varit sugen på istället för att på måfå plocka upp det. Jag hade verkligen inget att förlora på att ge upp spelet, kändes det som.

Likadant var det när jag provade på Kingdome Come: Deliverance. Ni som har spelat detta förstår säkert på en gång varför det här inte passade mig och min för tillfället ofokuserade hjärna, med inventory management, X antal olika quests samtidigt och långsamt gameplay.

Jag avslutade söndagen med något som passade som handen i handsken. Trackmania Turbo, konsolversionen av det klassiska PC-spelet. Jag spelade gratisspelet TM Nations som besatt förr och sen försvann det från mitt liv, bortblåst och bortglömt, till igår. Det är bara att hoppa in och allt man behöver är att gasa och styra, mer eller mindre. Och jag hade så jädrans kul med det! När jag på kvällen började googla lite för att se vad jag missat inom den här spelserien sen ca 2009 när jag sist spelade, då fick jag veta att den faktiskta PC-versionen som idag är aktiv, den mjuka rebooten som endast heter Trackmania, får en konsolversion tidigt 2023. Glada nyheter för egen del.

Överöst med information och instruktioner i spel

HQ
Spahotellresan - Varbergs stadshotell och Asia Spa

Spahotellresan - Varbergs stadshotell och Asia Spa

Skrivet av Legacy den 21 augusti 2022 kl 22:21

Jag och min fru har en viss passion för att besöka spahotell och vi har gjort det till lite av vår grej att besöka så många vi kan. Ett kontinuerligt arbete som pågått under många år nu men jag har inte dokumenterat något av besöken i skrift, vilket jag insåg var synd. Därför tänkte jag börja recensera framtida besök och de som jag har färskt i minnet. Dels för egen del men kanske kan det även tipsa andra kring vilka ställen som är värda ett besök och vilka man kan skippa. Det jag redan på förhand kan säga är att det framförallt är små detaljer som skiljer de riktigt bra upplevelserna från de som endast är ”bra”. Tråkigt nog får den här bloggserien börja i något av ett antiklimax. 

I helgen firade vi bröllopsdag, jag och min fru. Det gjorde vi på Varbergs stadshotell, beläget på västkusten mitt i hjärtat av sommarstaden Varberg. Det är en fin gammal byggnad med stilig arkitektur, men vill man sova i den byggnaden måste man öppna plånboken rejält för deras dyraste ”de luxe”-rum. För andra rum blir man avvisad till de andra delarna av hotellet, vilket var fallet för oss. 

Vi hade köpt ett paket med rum, tillgång till spa och trerättersmiddag. Hotellet har ingen egen parkering men hotellet kan enkelt hjälpa en att köpa tillgång till stadens alla parkeringshus för 190kr/dygn. Personalen varierade i bemötande. Vår receptionist lät en person gå före alla i kön och vi andra, svenskar som vi är, knöt näven i fickan. Påväg till rummet möts vi av en städerska som hälsar vänligt och hälsar oss välkomna. Hon ligger nu plus i vår bok. Fem minuter senare öppnar hon dörren till vårt rum utan att knacka, för att sedan stänga direkt, nästan som om hon hoppades att se något som inte var för hennes ögon att se. Senare när vi passerar henne påväg ut från rummet för förfriskningar så rycker hon i en dammsugarslang så att både min fru och jag snubblar till. Ja, hon såg att vi gick där, hon ligger nu minus i vår bok. Vårt rum var okej, inredningen kan säkert anses vara supersnygg eller anskrämlig på grund av den vågade stilen de valt. Jag lutar mer åt det sistnämnda men det är en smaksak. Två TV fanns i rummet, vilket ofta inte är fallet på många ställen.  Det fanns kylskåp, vilket kan vara förödande om det inte finns. Badrummet var bäst, med dusch i form av en ”rain shower” och badkar. Sykittet som skulle finnas saknades, likaså saknades även badrockar och tofflor. De fick vi istället hämta från receptionen och de största tofflorna var löjligt små. Halva min häl stack ut från dessa dockskor. 

När vi väl beställer våra drickor från baren bredvid receptionen får vi frågan om vi vill ha glas till ölen. Givetvis måste personalen veta att de ska ge glas utan att fråga på ett fyrstjärnigt hotell. Allt annat är etikettbrott.

Vi hamnar sedan på spat, och dessvärre fallerar upplevelsen här. Det är nämligen ett ”tyst spa” vilket vi blir påminda om både två och tre gånger innan vi hunnit duscha (i tystnad såklart). På tal om duschar, de två duschar som fanns i herrarnas var ur funktion. Den ena helt och den andra som endast hade skållhett vatten att välja på. 

Det fanns heller ingen bar i spat (antagligen pratar folk för mycket om de får lite dryck), vilket stack ut och gjorde oss besvikna. Några delar av spat kunde vi inte uppleva, tempeldel och avslappningsdel bland annat, då man inte fick ha blöta badkläder där. Synd att vi inte blev informerade om det innan vi blötte ner oss. Det fanns en relativt nybyggd bastudel som dock var väldigt bra, med tre olika bastu och ett kallbad. En ny del av spat var även under konstruktion. Det var lite kul vid ett av de tre tillfällena vi blev påminda om att det var ett tyst spa, att det byggs nytt i spat och kanske kan det vara lite högljutt.

Maten på kvällen var god och vi fick äta en timma före bokad tid, det var snällt att de kunde lösa det åt oss. Till förrätt åt jag laxtartar, huvudrätt oxfile och efterrätt rabarberkompott. Jag drack en norsk IPA (fick en burk, vilket kändes lite märkligt på restaurang) och en gin och tonic. Det var gott som sagt men inget jag kommer skriva hem om. 

Överlag var vi någorlunda besvikna över vår vistelse i och med att vi hade hoppats på något utöver det vanliga när vi firade bröllopsdag. Flera småmisstag från personalen (fler än de jag nämnt ovan), spat nådde inte upp till förväntningarna, vissa kranar i rummet och spat hade behövts ses över av en vaktmästare men restaurangen gjorde oss i alla fall nöjda. Vi vaknade dock upp med ont i nacken båda två, sängarna var alltså inget plus de heller. Dessutom var det ett väldigt dyrt hotell och vi vet både en och två ställen som är bättre och billigare. 

Betyget blir 4/10. 

HQ
Huset - Vinden är färdig

Huset - Vinden är färdig

Skrivet av Legacy den 15 augusti 2022 kl 16:32

Det blev tillslut klart. I torsdags slet jag och svärfar på den 63 grader (visade mätaren men kan det stämma? Kanske var det 50 grader) varma vinden i några för många timmar. Det var inte bra, men vi ville verkligen bli klara. Jag höll på riktigt på att kräkas av värmen, uttorkning och utmattning. Under fredagen var det svårt att ens komma upp ur sängen. Men vi blev klara och idag har ett 25cm tjockt lager av isolering sprutats upp, som knappt kan ses på den otroligt suddiga bilden. Och nu kan jag släppa detta tråkiga (men viktiga) projekt. Nästa projekt: Sovrummet. Det blir nog lite roligare och det kommer testa mina lekmanskunskaper inom snickeri. Jag ska nämligen bland annat bygga en garderob inbyggd i väggen. Det kan gå hursomhelst.

En lysande film- och spelkompositör on the rise

En lysande film- och spelkompositör on the rise

Skrivet av Legacy den 10 augusti 2022 kl 11:07

Finns det något bättre än när musiken i film och spel sticker ut och faktiskt lämnar ett avtryck, snarare än att musiken försiktigt gömmer sig i bakgrunden och glöms bort? Jag gillar det i alla fall och det händer inte allt för ofta. Men när jag häromdagen såg filmen Prey blev jag störtförtjust i musiken. Filmen, ja den var också bra och överraskade positivt.

Jag började som smått gräva efter kompositören bakom verket och märkte snart att det var en relativt ny filmkompositör vid namn Sarah Schachner. Du har säkert hört hennes musik då hon varit med i spelindustrin ett tag och har gjort titelmusiken till b.la. Assassin's Creed: Origins och Valhalla. Även ledmotivet till Call of Duty: Modern Warfare (det senare) står hon för, även om musiken i just det spelet inte stack ut särskilt mycket. Hon verkar bygga sin musik med fiol, violin eller något liknande instrument som skapar ett längtande och klagande ljud som jag personligen verkligen uppskattar. Det väcker något inom mig. Jag vill ha mer och hoppas att hon får fler jobb inom filmbranschen!

Lyssna här:

Prey

Assassin's Creed: Origins

Assassin's Creed: Valhalla

Huset - Första projektet igång

Skrivet av Legacy den 28 juli 2022 kl 15:05

Semestern är över för min del och även om jag hade velat göra mycket med huset under den tiden så blev det inte mycket gjort då jag inte har varit hemma. Det blev Österlen och stugan vid västkusten, och semesterveckorna gick som vanligt för fort.

Det har ju givetvis varit en hel del småpill sen köpet av huset i April. Såsom nedsågning av träd och buskar, trimmande av häckar, borttagning av rötter och stubbar, tömning av damm (och dess fiskar), sten och plattläggning (som såsmåningom också ska göras om med nytt material) och diverse andra småplock som fortgår när man är husägare. Men nu har jag alltså påbörjat det första av de planerade större projekten. Nämligen isolering av vinden.

Själva isoleringen kommer jag inte göra själv, utan det kommer några gubbar med sin lastbil och sprutar isolering, men det gör de först när vinden är iordninggjord. Och det, är bannemig inte roligt skulle det visa sig. Min vind är trång och låg i tak och det som behövs göras är att sätta upp en sarg längs ut med kanterna för att förhindra isoleringen att "läcka över" så att det inte lyckas täcka luftvägarna och jag behöver även sätta upp vindavvisare längs med snedtaket på vardera sida. Men först skulle vinden tömmas på skit. Där låg gammal isolering, brädor och även ett gigantiskt parasoll som de förra ägarna valt att lämnat kvar och gömma undan längst in.

Att krypa runt där uppe på alla fyra för att sedan åla sig fram på rygg och mage för att komma åt kanterna av den trånga 35-40 grader varma vinden samtidigt som man navigerar runt hundratals spikar i taket och undviker att trampa på de mjuka delarna av "golvet"(isoleringen) är skitgöra. Och resultatet kommer ingen se, förutom vi själva när elfakturan visar betydligt lägre än vad den annars hade gjort i vinter. Och nästa sommar kommer vi även få det svalare i huset, hoppas jag.

Huset - Första projektet igång

Såhär ser det ut i dagsläget, och i bilden fick jag även med en "camera obscura"-effekt. Lite småhäftigt.