Svenska
Blog

Inblick i min neurotiska hjärna

Skrivet av KYRU den 20 september 2020 kl 19:57

Idag vill jag ta upp och förklara mitt andra missanpassade beteende. När jag är nervös eller det minsta stressad, eller pressad, så känner jag ett starkt sug efter att bita eller pilla på mina fingrar. Jag har hållit på med det i nästan hela mitt pubertala och postpubertala liv. Jag har nästan aldrig lyckats sluta mer än några enstaka dagar. Rekordet ligger på en vecka, skulle jag kunna tänka mig. Situationer där jag brukade låta mina fingrar vara i fred är sommarlov. Men nu är jag vuxen och har inga sommarlov längre. Nu är sommarlov bara synonymt med arbetslöshet. Arbetslöshet, studier, och jobb också, är stressigt. Alla dessa tre alternativ leder till samma sak. Jag blir stressad och för att "hantera" det så biter jag på fingrarna. Patetiskt.

Ett verktyg som jag har använt för att åtminstone under några timmar låta bli, är handskar. Men ni förstår själva vad problemet med den metoden är. Man kan inte ha handskar på sig hela tiden. Illaluktande medel som man kan besmörja sina fingrar med har jag också läst om, men jag tror inte det skulle ha någon effekt på mig eftersom jag, om jag inte kan använda tänderna, kommer använda mina fingrar till att göra jobbet.

I grunden antar jag att det är någon typ av självskadebeteende. Det känns som att stressen avtar när det kommer lite blod. Men nästan omedelbart så ångrar man sig eftersom fingret ju blir oanvändbart under de nästkommande timmarna, och kanske under nästa dag också, beroende på hur mycket man skadat den. Att laga mat blir mycket svårare eftersom du inte kan hålla kniven ordentligt när du inte kan använda din tumme. Och det finns många andra situationer där man känner sig dum för att man gör på detta viset. Dessutom är det pinsamt när någon får syn på ens gruvarbetarfingertoppar.

I övrigt är det ju vanligt att folk biter på naglarna, vilket jag dock aldrig har gjort. Och jag anser att detta är ett bättre sätt att hantera stress än att röka. Med det sagt är det såklart illa. Det kan bli infektioner. Jag är noga med hygienen, och tvättar alltid såren med tvål nästan direkt efter.

Jag vet inte om det någonsin kommer ta slut. Jag tror inte det. Att vara nervös och stressad är en del av min personlighet. Men jag är alltid intresserad av att testa lösningar. Manikyr är också ett förslag som folk ofta framför. Tanken är att man genom manikyr får finare fingrar och då kommer man inte vilja förstöra dem.

Spelperspektivet: "Men spela spel istället, hur ska du kunna bita på fingrarna när händerna håller i handkontrollen!". Det är en god tanke, men det är precis det jag gör så fort det kommer en cutscene. Spel utan cutscenes är fördelaktiga på det sättet, för där har jag faktiskt ingen möjlighet att komma åt händerna. Jag spelar nästan alltid på lägre svårighetsgrad eftersom det är mindre stressigt. Det brukar göra att jag slappnar av.

HQ