Svenska

Gillar trenden med alltmer påkostade konsoltillbehör

Skrivet av Jonas den 13 april 2021 kl 01:14
This post is tagged as: Spekulation

Jag recenserade nyligen headsetet Audeze Penrose X, vilket jag gillade knivskarpt. Det finns i två olika utföranden till både Playstation 5 och Xbox Series S/X, och går lös på drygt tre lax, vilket är ungefär samma pris som du köper en Playstation 4 eller en Xbox Series S för. Visst hade det sina tillkortakommanden (varför vissa envisas med fippliga reglage på ett headset kommer jag aldrig begripa), men i grunden gillade jag det knivskarpt och tycker det är kul att ett klassiskt ljudmärke satsar på gaming.

Redan förra generationen började det komma svindyra tillbehör till konsol. Inte minst Elite-handkontrollerna från Microsoft och Gran Turismo-versionen av Thrustmaster T300RS-ratten till Playstation 5. Dyra grejer har såklart funnits förr (kommer ni ihåg mastodontkontrollen till Steel Battalion, vilket sålde lite och ingenting?), men då var det nischprylar, skillnaden nu är att det handlar om storsäljare trots prislappen. Och det här verkar spilla över på denna generation.

Förra sommaren kunde vi rapportera att danska Bang & Olufsen var på väg att släppa ett konsolheadset, och under dagen publicerade vi vår recension av Beoplay Portal. Ett officiellt headset för över 5000 kronor.

Och jag tror det här är en utveckling som kommer fortsätta. Konsolspelande var länge lite lågbudget jämfört med PC som alltid hade de bästa grejerna. Idag är folk villiga att lägga ner massor på konsoler och det här har de större märkena noterat. Därmed tror jag vi kommer få se en uppsjö av vad som ofta betraktas som lyxmärken släppa olika tillbehör till främst Playstation 5 och Xbox Series S/X.

Nu förmodar jag att ett headset för dryga fem papp inte är något varenda gamer kommer skaffa, men jag tror det har potential att bli en storsäljare och att fler produkter kommer följa. Och ett större urval tackar jag för, det är ändå få saker som slår att få packa upp och inviga efterlängtade lyxprylar.

Gillar trenden med alltmer påkostade konsoltillbehör

Lyxprylar som Bang & Olufsens Portal-headset för 5199 kronor lär bli allt vanligare i konsolvärlden. Vad är du själv villig att lägga på en handkontroll eller ett headset?

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera

Jag tror Sony samkör The Last of Us med TV-serien

Skrivet av Jonas den 12 april 2021 kl 03:07
This post is tagged as: Spekulation, Playstation 5, Sony

Förra veckan kunde vi rapportera att självaste Jason Schreier från Bloomberg (spelvärldens mest kände murvel) påstod att Sony Bend (fram tills helt nyligen) och Naughty Dog filar på en remake av The Last of Us. Även inom Gamereactor-nätverket har vi hört liknande tendenser, men något som dock fallit bort lite är att vissa saker i spelet sägs ska vara annorlunda denna gång.

Så vad kan det vara? Min gissning är helt enkelt att Sony vill att spelet ska samstämma med den kommande TV-serien som ska ha premiär på HBO. Den ska ju i huvudsak bygga på del ett, men med vissa friheter. Men både spelet och TV-serien har ju skapats av Neil Druckmann. Genom att släppa spelet på nytt och anpassa det mer för att efterlikna TV-serien, blir det ju i allt väsentligt en utmärkt inkörsport som den som sett HBO-serien kan känna igen sig i.

Jag kan till och med tänka mig att det erbjuds möjlighet att spela igenom det med Bella Ramsey som Ellie och Pedro Pascal i rollen som Joel, även om jag utgår från att originalskådespelarna också finns kvar. Och därmed har vi ett slags produkt som mig veterligt inte funnits förr. En remake av ett spel som samkörs med en filmatisering för att homogenisera två olika universum.

Den som ser TV-serien och vill uppleva spelet till sin nya Playstation 5 är annars hänvisad till den gamla Playstation 4-remastern. Det gör att jag ändå tycker en remake känns väldigt logisk, även om jag läste i kommentarsfältet till både nyheten och Petters blogg att många hellre hoppats på att Naughty Dog och Sony skulle lägga resurserna på annat.

Jag tror Sony samkör The Last of Us med TV-serien

Kanske får vi spela som denna version av Ellie och Joel i remaken av The Last of Us?

Mustig puckomacho-trivsel i Commando på Disney+

Skrivet av Jonas den 9 april 2021 kl 02:54
This post is tagged as: Film

Efter att ha läst Marie Liljegrens eminenta blogg om 80-talet blev suget så våldsamt att jag bestämde mig för att kika igenom Commando på Disney+. En rulle jag sett säkert 10 gånger, men som fungerar som ett stensäkert lyckopiller.

80-talet är ständigt närvarande i mitt liv tack vare diverse olika hobbys och varje gång jag får konsumera populärkultur från detta årtiondenas årtionde - så slås jag av hur ljuvligt det faktiskt ändå var. En av de saker jag gillar bäst är såklart gamla actionfilmer av puckomachosnitt.

Det var Ronald Reagans och Margaret Thatchers årtionde, och deras totala okompromissvilja (på gott och ont) smittade av sig på populärkulturen med enmansarméer som löste biffen i rullar som Escape from New York, Robocop, Rambo II, Predator, Aliens, Top Gun, Cobra - och såklart Commando. Sett till trovärdighet, manus och dialog är det förmodligen bland det sämsta som någonsin producerats, men sett till underhållningsväg tänker jag istället med emfas hävda att det är bland det bästa.

Jag skrattar så det sprutar snor ur nästan när en liten cabriolet smaskar in i ett träd i hög fart och Arnold utan bilbälte bara stiger ur (idag vet vi med säkerhet att folk skulle kränkas över att det glorifierar icke-användande av bilbälte), one-liners som "I let him go" när Arnold kastat en ruskprick utför ett stup eller när han svingar sig likt Tarzan i ett köpcentrum. Eller när han står helt öppet och pepprar ihjäl ett 70-tal fiender (hans body-count är 81 i Commando) medan alla som skjuter tillbaka alla missar honom.

Det är ostigt, men alltid på ett medvetet och roligt sätt som var väldigt accepterat under denna eras filmer, gärna med stänk av regelrätt komedi. I grunden töntiga one-liners som folk minns och älskar fick ju den status de har just för att de var så överdrivna. Idag är det mer humorlöst, och mängden filmrepliker som kommer bli odödliga på samma sätt tror jag tyvärr är ganska få.

Ikväll tänker jag fortsätta min resa genom det underbara 80-talet genom att beta av Big Trouble in Little China, vilken trevligt nog också finns på Disney+. Jag vet att jag skrev i en blogg nyligen att det inte var bättre förr. Och det står sig, för det var det inte. Utom 80-talet givetvis som är undantaget som ju alltid behövs för att bekräfta regeln.

Mustig puckomacho-trivsel i Commando på Disney+

Det behövs betydligt fler rullar av samma kaliber som Commando. 80-talet regerar.

Spela Republic Commando till Playstation och Switch

Skrivet av Jonas den 8 april 2021 kl 12:48
This post is tagged as: Tips, Star Wars

Igår översatte jag våra brittiska kollegors recension av Republic Commando som du kan läsa här. Det har nämligen getts ut på nytt till både Playstation 4 och Switch. Det är ett av mina favoritspel någonsin när det kommer till just Star Wars, och tydligen är den nya utgåvan bra nog för att underhålla än idag.

Gamereactor-läsaren Imperial Scout sammanfattade allt som är bra med spelet i sin senaste blogg och jag rekommenderar er att kolla in den och ladda ner spelet, i synnerhet om ni inte lirat det tidigare (detta är första gången det släppts till Nintendos och Sonys konsoler) och gillar Star Wars. Det inkluderar även er som har Xbox då det är bakåtkompatibelt och får vissa automatiska förbättringar.

Spela Republic Commando till Playstation och Switch

Ett mycket rekorderligt Star Wars-äventyr som absolut borde få en remake/uppföljare.

Håller med Fares om långa spel

Skrivet av Jonas den 8 april 2021 kl 02:41
This post is tagged as: Åsikter

Jag har investerat över 100 timmar i Yakuza: like a Dragon och över 50 timmar i Immortals Fenyx Rising. Bara dessa två spel har jag alltså i snitt lirat en timme om dagen sedan de släpptes i november/december. Till det kommer sedan Animal Crossing: New Horizons och allt annat jag spelar.

Det är ju knappast en unik 'take' på något sätt, men jag kan känna att spel idag tenderar att bli ohantlerligt stora. Det resulterar i sin tur i att de ofta blir en smula ofokuserade. Ta Assassin's Creed Valhalla till exempel. Det Ubisoft skapat är helt magnifikt, men jag gissar att det kommer vara ett äventyr förhållandes få personer ändå spelar igenom, och ännu färre som gör det mesta.

Det är dock ingen kritik mot Assassin's Creed på något sätt, för jag vet precis hur illa det låter ur PR-synpunkt om utvecklarna skulle säga att de nu tagit bort ett flertal inslag, förminskat spelvärlden och kortat ner storyn. Många skulle vara starkt kritiska, men samtidigt är det ohållbart att vilja göra allt lite större för varje nytt spel komplett med snyggare grafik.

För min egen del blir jag överlycklig när spel kan klaras av och jag känner mig klara med dem efter 10-20 timmar, vilket för mig oftast är synonymt med en mer intensiv och fokuserad spelupplevelse. Och huruvida det finns ett omspelningsvärde kunde jag inte bry mig mindre om. Mängden personer som beslutat sig för att köra igenom Yakuza: like a Dragon och Immortals Fenyx Rising ett varv till måste vara försvinnande få, trots att det finns lite endgame-innehåll.

Nu försöker jag inte säga att det inte ska finnas långa spel, för det ska det såklart. Men väldigt många skulle kunna kortas ner. Det gör dem inte bättre att bli så otroligt späckade att huvudstoryn nästan känns som en bisyssla. Till stor del beror dagens hysteri kring enorma spel på det faktum att det som sagt är dålig PR att säga att man kommer leverera mindre än vad föregångaren erbjöd, men även på att så mycket idag är live service.

Vi ska kunna spela ett och samma spel till döddagar och fortsätta köpa innehåll till det. I vissa fall finns en gameplay-loop som gör det roligt att lira vidare, men i de flesta andra fall känns det bara artificiellt och nästan mer som ett jobb än underhållning.

Därför tyckte jag det kändes skönt att Josef Faren under dagen röt till om singleplayer-spel och sade att de ofta är för långa. Jag håller faktiskt med. Lite kortare och mer fokuserade spelupplevelser tror jag i de flesta fall skulle resultera i bättre spel, och även kapa utvecklingstider, resurser samt minska mängder buggar samt behovet av crunch.

Vad tycker du själv, är det viktigt att spel är så långa som möjligt och erbjuder andravarv, eller är det roligare att bara få känna sig klar och få gå över till något nytt?

Håller med Fares om långa spel

Assassin's Creed Valhalla var sannolikt fjolårets mastigaste spel, men behövde det verkligen vara så otroligt omfångsrikt?

Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy