LIVE
HQ
logo hd live | Pepper Grinder
See in hd icon

Chat

X
      😁 😂 😃 😄 😅 😆 😇 😈 😉 😊 😋 😌 😍 😏 😐 😑 😒 😓 😔 😕 😖 😗 😘 😙 😚 😛 😜 😝 😞 😟 😠 😡 😢 😣 😤 😥 😦 😧 😨 😩 😪 😫 😬 😭 😮 😯 😰 😱 😲 😳 😴 😵 😶 😷 😸 😹 😺 😻 😼 😽 😾 😿 🙀 🙁 🙂 🙃 🙄
      Svenska
      Blog

      Ost ska bränna i gommen

      Skrivet av Jonas den 28 mars 2024 kl 03:48
      This post is tagged as: Mat

      En macka med en skiva ost kan såklart vara delikatess, men den kan också inte vara det. Tyvärr gäller sistnämnda alldeles för ofta i Sverige, enligt min ringa mening. Problemet är att svenskar köper bedrövligt dålig ost som är nästan helt befriad från allt vad smak heter, där varianter på så kallad hushållsost är den värsta syndaren.

      För min egen del älskar jag ost och dukar upp ostbricka orimligt ofta, men även att käka det som pålägg, men då vill jag att det ska smaka något. Det finns bara ett enda mejeri i Sverige som jag tycker gör genuint god bruksost, och det är Gäsene, i synnerhet detas storsäljare som är den elva månader lagrade Bondmoran. Här trängs en svårligen överträffad krämighet (den går knappt hyvla utan plast-/teflonhyvel) med hög sälta och riktigt bra syra. En ren njutning du även kan ställa fram på ostbrickan.

      Men.. i övrigt är det tyvärr genomgående magert. Vi svenskar tycks älska när ost inte smakar och köper gärna tristast möjliga gouda eller någon torr variant på grevé eller herrgård. Det borde vi sluta med och snegla på Danmark istället. I de flesta svenska matbutiker hittar vi bland annat Svarta Sara, Danbo och favolriten Gamle Ole. Visst, de är ännu bättre om du köper dem på lösvikt, men även vakuumförpackat erbjuder mer smak och karaktär än något annat, och efter några mackor bör det bränna lite i gommen.

      Innan jag avrundar ska jag dock brasklappa och säga att jag inte ogillar svensk ost. Det görs förbaskat mycket bra, inte minst här i Jämtland, men det är nästan alltid väldigt små serier och svårt att få tag på samt skyhöga priser. Trist, men sant.

      Ost ska bränna i gommen

      Var placerar du dig själv på ostskalan, ska det smaka så lite eller mycket som möjligt?

      HQ

      Microsoft och Sony driver sina fans till PC

      Skrivet av Jonas den 27 mars 2024 kl 03:39
      This post is tagged as: Spelbransch

      Phil Spencer har nyligen genomfört en större intervju hos Polygon där han bland annat pratar om konsolbranschen i stort. En av de saker han kontinuerligt återkommer till, är att han menar att konsolbranschen inte växer, utan ligger ganska stabilt i antalet sålda konsoler (om än i olika konstellationer) och att den till och med tycks backa något (2022 var ett särskilt dåligt år).

      Det handlar dock specifikt om konsolbranschen, för spelandet minskar inte. Tvärtom har vi ju Steam som växer så det knakar och Epic Games Store samt flera andra tycks också göra bra ifrån sig. Och alla vill in här och tjäna en hacka. Därför kommer Microsofts spel till PC och Sony är i full färd med att göra detsamma.

      Det här har lett till den bisarra sitsen att det är PC man ska ha om man vill kunna spela allt. Alla multiformatsspel i bästa versioner, liksom det bästa Microsoft och Sony har att erbjuda. Dessutom kommer vanligtvis även deras tredjepartsexklusiviteter. Det enda Microsoft och Sony inte vill släppa sina spel till, är den konkurrerande konsolen.

      Så vad blir konsekvensen? Jo, att Microsoft och Sony just nu driver spelare från konsoler till PC. Fördelarna är många, och säkerligen inte nya. Du får bättre prestanda, bättre grafik, bättre priser (och kan välja på flera olika butiker), ett större urval av spel och så vidare. Det är svårt att klandra de konsolspelare som nyfiket köper sig en Steam Deck eller en behändig konsolliknande PC.

      Här tror jag Microsoft och Sony får passa sig. Det är ett problem att konsolbranschen åtminstone i viss mån tycks ha stagnerat (Microsoft har bromsat upp rejält, som det ser ut, men även Sony har stött på farthinder med både försäljning av konsol och VR-headset samt egen spelutveckling) – men som det är just nu bidrar de rejält till att minska konsolernas dragningskraft genom att gemensamt lyfta PC och samtidigt försvaga varandra.

      Hur kommer man förbi detta? Jag har egentligen inget bra svar på det, men det snackades för många år sedan om att Microsoft och Sony borde ta fram en gemensam konsolstandard som de sedan kunde konkurrera på. Och frågan är om det inte börjar bli dags för det. Nu är det tredje generationen i rad (PS3/Xbox 360, PS4/Xbox One och PS5/Xbox Series X) som de släpper konsoler med i stort sett samma hårdvarumässiga funktionalitet, men som artificiellt låser ut alternativet.

      Jag kan absolut förstå argumentet att de tjänar mer pengar på att sälja sina spel till egen hårdvara, men egna butiker med egna villkor kan de ha ändå. Som det är just nu tycks de snarast driva sina fans mot PC där det är Steam som dominerar och varken Microsoft eller Sony får den 30-procentiga avgiften som ingår i alla spelpriser.

      Bild från Sony-titeln Horizon: Forbidden West till PC, tagen av Patrik Severin.

      Microsoft och Sony driver sina fans till PC

      Tror du det är ett problem att speltillväxten till PC är enorm, medan konsolerna i stort sett står och stampar och tappar marknadsandelar? 

      HQ

      En bärbar Xbox eller PS5 Pro?

      Skrivet av Jonas den 26 mars 2024 kl 03:21

      Varken Playstation 5 Pro eller en portablem Xbox har utannonserats, men förstnämnda har redan haft otaliga läckor, och i fallet sistnämnda verkar det alltmer troligt efter att läckor, bra insiders och även Xbox-teamet antytt i omgångar att det är på gång. Och för mig låter det som att julhandeln 2024, som är något slags halvtid i konsolvärlden denna generation, kan komma att handla om en mer kraftfull Playstation 5 och en bärbar Xbox. 

      Möjligen att de inte släpps förrän 2025, men jag tror även att de gärna slipper konkurrensen från Switch 2 och vill förekomma den.

      Om det nu stämmer att dessa båda alternativ är på gång, så glädjs jag åt det, för som jag sagt många gånger gillar jag när vi får något nytt i spelvärlden istället för bara "följa John" med alltför snarlika alternativ. Därmed ser det ut som att den som vill spela Grand Theft Auto VI nästa år kommer kunna göra det i bästa version till Playstation 5 Pro, medan den som skaffar den portabla Xboxen kan lira samma spel sittandes under ett parasoll i solstol på Kanarieöarna. Sådant piggar upp.

      Oavsett vilket alternativ just du föredrar, så är det ju just alternativ. Och att få två tydliga val är ju ljuvligt - och motiverar även att faktiskt skaffa båda, för den som är lagt åt det hållet.

      Så... med det sagt. Vad är det mest sannolikt att du skulle investera i, en Playstation 5 Pro eller en bärbar Xbox? Eller hör du till dem som vill ha båda, eller känner att du inte behöver bättre grafik denna generation samt sällan spelar bärbart?

      En bärbar Xbox eller PS5 Pro?

      Det kan bli så barockt att Playstation 5 Pro, en bärbar Xbox och Switch 2 alla lanseras samma år. Var beredd på blödande plånbok.

      När man inte vill att ett spel ska ta slut

      Skrivet av Jonas den 25 mars 2024 kl 03:16
      This post is tagged as: Åsikter

      Du kan säkert relatera till känslan när du avslutat en mästerlig TV-serie, läst klar en bra bok, sett en bra film - och liksom bara önskar att det inte skulle ta slut. Jag har haft många sådana exempel genom åren, inte minst Half-Life 2, Halo: Reach, The Witcher 3 och Persona 5 Royal

      Men... slut tar de, och därefter infinner sig en tomhet. Visst kan jag spela om dem, men det finns ju även annat jag vill lira och den där första genomspelningen får man ju bara just första gången oavsett. För mig var även rebooten Yakuza: Like a Dragon ett sådant spel och jag drog omkring i den jättelika spelvärlden och gjorde alla möjliga saker jag tidigare hade ratat för att maxa allt.

      Till slut fick jag dock rycka av plåstret och inse att det är dags att gå vidare. Och under helgen har jag börjat närma mig samma punkt i Like a Dragon: Infinite Wealth (gillar du japanska rollspel med massor av story, så missa det inte). Jag vill verkligen inte ta farväl av alla underbara karaktärer och deras ljuvliga munhuggande, jag vill inte sluta gå på obskyra nudelhak och ta del av ett spontant bordsnack, jag vill inte sluta maxa mina vapen och dessutom finns det ju så mycket att upptäcka.

      Resultatet har blivit att jag nästan spelar orimligt långsamt, återvänder alltför ofta till DonDoko Island för att skämma bort gäster, försöker maxa alla yrken för samtliga karaktärer och lägger även ner tid på sådant som jag inte gillar (jag fattar fan inte hur folk kan vara så bra på basebasll-biten). Men... drygt 130 timmar senare börjar det nu vara dags för mig att rycka bort plåstret och börja invänta nästa huvudspel i serien, vilket lär lanseras tidigast 2027, och bara att skriva det gör att jag känner mig lite sorgsen.

      Låt höra, vilka spel har du haft svårt att säga farväl till?

      När man inte vill att ett spel ska ta slut

      Bara några timmar till i denna underbara värld, därefter är det dags att säga "hejdå" och framför allt "på återsende" till Ichiban Kasuga.

      Ser fram emot mer dumaction

      Skrivet av Jonas den 22 mars 2024 kl 03:07
      This post is tagged as: Övrigt

      Undantaget Max Payne-spelen (inklusive del tre) så är den typen av tredjepersonsaction sällan några toppspel, men för min egen del har de alltid varit något av guily pleasers. Jag älskade Dead to Rights när det begav sig år 2002, gillade verkligen Wet från 2009 och samma sak med Remember Me från 2013.

      Jag talar om klassiska enmansarméer som får skjuta sig igenom sisådär tusen fiender på klassiska 80-talspremisser utan att jag ska behöva reflerktera över att jag spelar den störste massmördaren genom alla tider, tillförmån för ganska repetitivt underhållningsvåld. Jag ser spelen som ett slags förlängning av den typ av titlar som lanserades till NES, Mega Drive och Super Nintendo.

      Och snart är det förhoppningsvis dags igen. För Spine visas just nu på Game Developer Conference och under en demonstration under kvällen fick vi se tidigt gameplay. Visst går det lite för sakta och mer våld skulle behövas för rätt tryck, men det är gun-fu på ett sätt jag tror jag kommer älska och ser fram emot att få skjuta ihjäl motsvarande ett mindre rike på den Europeiska kontinenten där det nu släpps. Kolla in presentationen härunder.

      Spine släpps förhoppningsvis senare i år, men något släppföntser har det ännu inte. Jag ser iallafall fram emot att få parkera hjärnan och utföra riktigt tjuiga massakrer när det väl blir dags.

      Ser fram emot mer dumaction

      Vad tror du själv, är denna typ av idiotaction något du gillar, eller behövs mer substans för att du ska trilla dit?