Svenska
Blog

Spelmusikfredag (314)

This post is tagged as: Spelmusikfredag

Då var det äntligen fredag igen, och det är dags för att välkomna helgen ännu en gång. För egen del blir det i sedvanlig ordning fredagsmys och att fortsätta på Horizon: Forbidden West, och i mindre sedvanlig ordning byta ut tacos mot kebab. Men spelmusiken är fortfarande det konstanta i det sedvanliga fredagsfirandet, det tänker jag inte rucka på.

Förra veckan blev det en spellåt som på sätt och vis ska reflektera spelarens resa och upplevelsen av denna när eftertexterna rullar i Ace Combat Zero. Denna vecka blir det en låt på lite samma tema, även om det inte är eftertexter men ändock en avslutande mellansekvens i spelet The Elder Scrolls III: Morrowind. "The Prophecy Fulfilled", i kombination med den mellansekvens som låten ackompanjerar, markerar slutet för spelets huvudberättelse och att spelaren (som låttiteln antyder) har uppfyllt en gammal profetia. Huruvida detta var förutsett eller rena slumper är upp till betraktaren att avgöra, men vid det här laget har en lyckats åstadkomma någonting stort och detta reflekteras i låten. 

The Prophecy Fulfilled (Jeremy Soule)

Spelmusikfredag-spellista

Spelmusikfredag (314)

HQ

Riktigt förtjust i Horizon: Forbidden West

This post is tagged as: Horizon: Forbidden West, Intryck

Det har snart gått tre veckor sedan Horizon: Forbidden West släpptes, och det är ett spel som jag sett mycket framemot då jag verkligen gillade Zero Dawn. Förvisso var det inte ett särskilt nyskapande spel i open world-genren, men förutom att generellt vara välgjort så tog det bra idéer från olika håll för att skapa ett open world-spel som satte andra spinn på tröttsamt etablerade konventioner. Dessutom bjöd det på en bra berättelse med en stark protagonist, och kanske framförallt en spännande och mystisk öppen värld som faktiskt skapade en utforskarglädje. Jag följde aldrig blint alla frågetecken som fanns på kartan, utan drevs minst lika mycket av nyfikenhet av något som jag såg på avstånd, inte helt olikt utforskandet i ett Bethesda-spel.

Jag har nu spenderat ett antal timmar i uppföljaren Forbidden West, exakt hur många timmar vet jag inte och lika lite vet jag hur långt jag har kommit i Aloys sökande för att stoppa en massutrotning. Det jag däremot vet, är att jag njuter i stora drag av spelet precis som dess föregångare. Det är helt enkelt den perfekta uppföljaren, för det fortsätter att levera starkt på de punkter som gjorde att jag fastnade för Zero Dawn, samtidigt som det introducerat nya funktioner som utvecklar eller åtgärdar några av förra spelets tillkortakommanden. Främsta exemplet här är att Aloy numera kan lära sig olika närstrids-combos, vilket ger en extra dimension och ökat djup till närstriderna som mest kändes tafatta tidigare.

Precis som det förra spelet är den öppna världen inte endast massiv och fylld med massvis med sidouppdrag, Cauldrons och andra aktiviteter att göra, det är framförallt en oerhört vacker spelvärld (spelar PS4-versionen och är stundtals helt häpen över spelets grafik, såpass att jag undrar hur min åldrande PS4-konsol ens orkar att rendera detta) befolkad av olika stammar, maskiner och fylld med gamla ruiner att utforska. Som nämnt tidigare är denna värld mycket intressant att ta del av, och min utforskarglädje väcks med såpass jämna mellanrum att det hittills i alla fall inte känns överväldigande med allt innehåll och den stora ytan att röra sig på.

Detta är verkligen den perfekta uppföljaren till Horizon: Zero Dawn, för det gör precis det som det första spelet gjorde, samtidigt som det förbättrar tillkortakommanden såsom närstriderna och ansiktsanimationer (som var rätt stela i ett flertal fall i föregångaren. Här känns alla karaktärer som Aloy pratar med betydligt mer levande). Såhär långt (hur många timmar det nu rör sig om) så har jag i stora dragit njutit av denna upplevelse, och lär fortsätta att njuta av den i många timmar framöver.

Riktigt förtjust i Horizon: Forbidden West

HQ

Spelmusikfredag (313)

This post is tagged as: Spelmusikfredag

Då var det fredag igen, och även om min ledighet började lite tidigare i veckan känns det ändå skönt att kunna ta helg "på riktigt" så att säga. Fast i det här fallet stämmer det nog ändå ganska bra, då jag efter min tredje vaccinationsspruta haft en smärre förkylning som i alla fall verkar vara kortlivad baserad på hur jag mått under dagen. Men nog om det, för nu är det dags för att lyssna på lite ljuvlig spelmusik!

Även om jag inte kunde låta bli att hålla mig borta från det som påminner om det pågående kriget i Ukraina. Jag kan dock garantera att veckans spellåt inte är alls lika mörk och dyster som förra veckans låt från This War of Mine, även om det denna vecka ändå är en lite vemodig låt med drag av det melodramatiska. Med en låt som har titeln "Epilogue - Near the Border" och som spelas upp under eftertexterna kan en tänka sig att det är en låt som är tänkt att vara triumferande för spelaren som precis tagit sig fram till slutet. På sätt och vis går det att känna av denna känsla från musiken, men när låten ifråga är från Ace Combat Zero blir det med en lite annorlunda stämning.

Spelserien i sig är bekant med antikrigstemat, men Zero är utan tvekan det spel som tar seriens mest pessimistiska syn på krig och dess följder och påverkan på de som tvingats att delta. Som nämnt är just denna låt i sig inte särskilt mörk eller dyster, men den är samtidigt varken helt triumferande eller hoppfull. En skulle kunna säga att låten är relativt ärlig i den mening att den har en mer eftertänksam ton, som uppmuntrar en att minnas och tänka tillbaks på de berättelser som en fått höra från olika parter som varit delaktiga i och påverkats av kriget.

Jag ska även vara ärlig med att en av anledningarna bakom valet till just denna låt är för att det bara häromdagen släpptes en cover-version av låten som intressant nog är något längre än originallåten, men framförallt en mycket bra cover.

Epilogue - Near the Border (Junichi Nakatsuru)

Near The Border (LucasGitanoFamily)

Spelmusikfredag-spellista

Spelmusikfredag (313)

Tredje vaccinationssprutan tagen

Det här har varit minst sagt en udda vecka, så att säga. Med en sportlovsvecka hade jag praktiskt taget föreställt mig en veckas ledighet, vilket jag inte hade tackat nej till efter ett par intensiva veckor som vikarie för en föräldraledig lärare. Det blev dock andra planer, om än dessa påbörjades för en bra tid sedan, då jag fick ett erbjudande om att hålla i ett prövningsmoment i historia som skulle börja under sportlovet (i samband med den lovskola som skolan jag vikariar på höll i). Nu skulle det inte vara hela lovet, utan endast de tre första dagarna så lite ledighet blir det ju ändå. Vad är då bästa sättet att fira denna något längre ledighet på? Ja, varför inte en tredje spruta av vaccinet mot viruset som fortfarande finns därute?

Okej, det är kanske inte det bästa sättet att fira det på, men det var definitivt den bästa tiden för mig. Nu var det förvisso bara någon vecka sedan jag fick erbjudande om en tredje spruta, men det har rått en del osäkerhet kring när jag skulle ta denna spruta. Delvis eftersom jag bor i Region Svenonius, delvis eftersom jag varit lite självisk och velat tajma in sprutan utan att påverka mitt vikariat. Som timanställd tar jag helt enkelt så många timmar jag bara kan, och har tyvärr inte samma lyx som att bara ta ett par sjuklediga dagar ifall jag skulle få biverkningar i form av förkylning. För en förkylning fick jag efter de båda tidigare sprutorna, om än mycket milda sådana och så verkar även vara fallet efter denna tredje spruta. Faktum är att jag inte ens vaknade upp med förkylningen direkt på morgonen, däremot har den smygit sig på under dagen.

Nåja, den tredje sprutan är i alla fall tagen vilket ändå känns skönt. Både att få ha det gjort efter en del om och men, samt för att jag dragit ytterligare ett strå till stacken som är att bekämpa dert fördömda covid-viruset. Dessutom tar jag hellre ett par dagar av förkylning som kan motverkas genom vila, än att få viruset med stort V. För det fick jag faktiskt ganska tidigt i pandemin, och även fast jag hade förhållandevis milda symtom med en förkylning på två veckor med enstaka feberdagar, har den sjukdomen satt sina spår både fysiskt och psykiskt som höll sig kvar under en betydligt längre tid. Det vill jag verkligen inte vara med om en gång till, så förutom de uppenbart solidariska anledningarna, så är frågan kring vaccinering solklart enkel för min del.

Spelmusikfredag (313)

This post is tagged as: Spelmusikfredag

Då var det fredag igen, och även om det känns skönt med helg igen så är det för egen del svårt att känna samma glädje som brukligt med tanke på situationen som pågår i Ukraina just nu. Att Ryssland inte skulle invadera Ukraina var kanske en naiv förhoppning som jag ändå höll fast i, även om det samtidigt bara var en tidsfråga innan den maktgalna diktatorn Putin skulle starta ett nytt krig i Europa. Det enda som jag kan göra just nu är att hänvisa till Lukas Wallanders gode vän som listat olika sätt att hjälpa folket i Ukraina.

Även om det är svårt att inte få en viss känsla av tonal dissonans när jag går från att ta upp det pågående kriget i Ukraina till att prata spelmusik, så finns det väl inget annat sätt att göra det på. Jag var även något villrådig med hur jag skulle välja en spellåt för just denna vecka, då jag av naturliga skäl inte känner för att lyfta musik från exempelvis krigsspel eller dylikt. Åtminstone inte av den mer heroiska och ärerika skildringen som kan finnas, och även om det går att ifrågasätta upplyftandet av även mer tragiska eller skräckfyllda skildringar av krig vid sådana här tillfällen, kan det ändå vara ett sätt att själv försöka hantera och förstå saker när det händer.

Detta är min bakomliggande motivation till att lyfta spellåten "This War of Mine" från spelet med samma titel, och jag vill vara tydlig med att denna låt inte är direkt upplyftande utan snarare är väldigt mörk. På knappt en minut lyckas kompositören Piotr Musial på ett kraftfullt sätt att fånga upp den tematik och skildring av krigets hemskheter som är gripande, effektfull och brutalt ärlig.

This War of Mine (Piotr Musial)

Spelmusikfredag-spellista

Spelmusikfredag (313)