Svenska
Blog
The Bad Batch var bra, även om serien gick i cirklar

The Bad Batch var bra, även om serien gick i cirklar

I fredags gick säsongsfinalen för The Bad Batch av stapeln, och att det är en ny säsong på gång känns inte särskilt förvånande. Med tanke på att första säsongen består av 16 avsnitt, och med tanke på hur avsnitten varit uppbyggda har jag hela tiden tänkt (och det har nog de allra flesta också gjort egentligen) att den här serien inte bara skulle bli ett litet stickspår.

Jag skrev ju om mina tankar efter att jag såg premiäravsnittet, och nu när första säsongen är avklarad tänkte jag återkomma och lufta mina tankar igen. Jag var mycket positiv efter det första avsnittet, som ju bekant var lite längre än ett vanligt avsnitt och packad med mycket filmiska kvaliteter. Resterande avsnitt har kanske varit mer ”serie-aktiga” på det sättet, men det finns fortfarande en tydlig filmisk kvalité och animationerna är verkligen av toppklass.

Något som jag verkligen uppskattat med denna serie är inblickarna i hur republiken genomgår övergången till det galaktiska imperiet, för det är en period som vi inte fått se mycket av alls. Det mesta som behandlar ett tidigt stadie av imperiet, åtminstone av det som jag upplevt, har ändå utspelats ett par år efter att Palpatine blivit kejsare och vi fortfarande kan känna igen mycket av det som varit ikoniskt, med stormtroopers, TIE Fighters och dylikt. Här får vi se en del spännande prototyper och föregångare emellanåt, i takt med att klonsoldaterna fasas ut samt hur klonerna själva används.

Därtill har det även bjudits på en hel del fanservice med jämna mellanrum, och precis som jag konstaterade efter första avsnittet så vet Dave Filoni och kompani hur fanservice ska göras och samtidigt ge det en viktig roll som inte bara är ett litet gästspel. Samtidigt är det en rimlig kritik i att det gör att denna stora galax känns ganska liten, med tanke på hur pass många av alla kända Star Wars-karaktärer som springer på varandra genom dessa gästspel.

Gällande kritik för denna säsong är mitt största problem att serien och framförallt dess (knappt existerande) karaktärsutveckling går mycket i cirklar. En del av detta kan beskyllas på att vissa avsnitt känns mer som utfyllnad, och även om element och karaktärer från dessa förmodligen kommer återvända i nästa säsong, ställer jag mig ändå frågande till om denna säsong verkligen behövde 16 avsnitt för att berätta den historia som den vill förmedla.

Karaktärerna som utgör The Bad Batch (eller Uslingarna, om en så vill…) var från början redan väldigt arketypiska, men med deras egen serie så hoppades jag ändå att de skulle kunna utvecklas mer. Dessvärre är karaktärsutvecklingen närmast obefintlig, då det egentligen bara är Hunter som får en viss utveckling i samband med sina interaktioner med klonungen Omega, men efter ett flertal avsnitt blir denna interaktion lite repetitiv. För de andra karaktärerna står det däremot nästan stilla, och värst är det för Echo som inte bidrar med någonting rent karaktärsmässigt förutom att vara en glorifierad astromech-droid som kan öppna dörrar (även om han fick den absolut roligaste dialogutväxlingen i avsnittet som gästspelades av Martez-systrarna).

Med det sagt tyckte jag om första säsongen av The Bad Batch, trots sina karaktärsmässiga skavanker, och jag känner mig ändå optimistisk inför nästa säsong. Förhoppningsvis kan Dave Filoni och kompani ta till sig av kritiken, och har en varit med sedan tidigare så vet en nog att varken The Clone Wars eller Rebels började på topp heller. Oavsett vilket ska det bli spännande att se hur berättelsen kommer ta sin form i nästa säsong.

HQ