Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

LIVE
HQ
logo hd live | Reverie Knights Tactics
See in hd icon
Svenska
WHEN I WAS A LITTLE PRETTY BABY MY MOMMA USED TO ROCK ME IN THE CRADLE

WHEN I WAS A LITTLE PRETTY BABY MY MOMMA USED TO ROCK ME IN THE CRADLE

"SPELA CREEDENCE!!!"

Hur många gånger har man inte hört detta från nån uppsluppen lustigkurre i publiken när det sunkiga dussincoverbandet spelar på krogen/after beachen/after skidorna? Och sen kommer den fasansfulla Proud Mary som ett brev på posten och samtliga fyllon går helt haywire.

Nu går jag inte på krogen längre då jag inte orkar med det miserabla slöddret så plötsligt har jag kunnat börja lyssna på Creedence igen. Och det är ju för fan helt lysande rockmusik!

För hur det än är så är det inte bandets fel att varenda coverband den här sidan ekvatorn har spelat sönder deras låtar till den grad att man nästan började lipa bara man hörde dom och nåt säger mig att John Fogerty själv lär vara hyfsat trött på alltihop.

Men det ÄR lysande rockmusik. Fogertys röst är ju inte av denna världen och han lär ju vara en av världens främsta låtsnickare. Annars hade liksom inte coverbanden tokmördat hans låtar.

Down On The Corner, Up Around The Bend (Hanoi Rocks har gjort en GRYM cover på den), Fortunate Son och 50 andra låtar. Jisses. Proud Mary får dock vänta ett tag till. Jag är inte riktigt där än.

Så spela Creedence! Hemma.

HQ
OM DANSBAND

OM DANSBAND

Jag har ingen egentlig åsikt om dansband. Det är inget jag nånsin skulle köpa eller lyssna på men jag känner inte samma hat som många andra heller. Jag bara bryr mig inte.

Sen är det skillnad på dansband och dansband, eller snarare publiken. Jag träffade och drack öl med Christer Sjögren 1997 när han var och besökte vårt lokala nöjespalats på stranden, Hanöhus. Oerhört trevlig och nere på jorden och då ska ni veta att år 1997 var Vikingarna större än Jesus i många svenska hem så han hade all anledning att vara dryg men icke! Christer är en hedersknyffel. Vikingarnas publik var alltid städade, herrarna i kavajer och kostymer och damerna i klänning.

Sen har vi då Lasse Stefanz. Jag blev ivägsläpad via jobbet till en spelning med LS och herredumildejävel... Jag har aldrig sett nåt liknande i publikväg någonsin. Samtliga såg ut som att dom hade rymt från Kolmårdens Djurpark. Dräggens drägg. En karl hade tre hårstrån i nacken som han hade satt upp i en hästsvans, en alkisjacka i nylon från 70-talet och myggjagare. Kärringarna hade så mycket leopard att dom nog hade utrotat ett helt jävla ekosystem. På det hela fick dom publiken på spelningen under Eddie Meduza och Svullos Griståg att framstå som Rotary. Bisarrt och fascinerande.

Till dansbandens försvar ska sägas att dom bidragit till Sveriges födelsetal då många par har träffats och blivit ihop på dansgolvet.

Kan dansband någonsin bli coolt? Jag vet inte. Konstigare saker har hänt men det känns inte aktuellt på nåt vis. Jag tror att det är för Svensson, nåt man förknippar med sina mossiga föräldrar, lite mesigt sådär. Man skulle behöva en Marilyn Manson eller ett Guns N Roses som dyker upp och gör dansband coolt och lite farligt.

Nåt annat som ligger dansbanden i fatet är att ALLA underbegåvade älskar det och det är inte så konstigt. Musiken är simpel och likartad, texterna ska vi inte prata om. Man kan sjunga med redan första gången man hör låten.

"Vi gick på stranden

Vi höll i handen

Våra läppar möttes

I en grop i sanden

Du var min första

Och min allra största

Just där och då

Glömde vi att du var gift med Gösta

Kärleken övervinner allt"

Där skrev jag en dansbandstext på 27 sekunder. Det är inte svårare än så.

Vad är din relation till dansband?

VI MÅSTE PRATA OM POSTAL 2

VI MÅSTE PRATA OM POSTAL 2

I april 2003 släpptes en klassiker inom genren Barnförbjudet, Postal 2. I denna genre som har förtrollat barn och förfärat vuxna sen jazzen dök upp hittar vi; Elvis Presley, Twisted Sister, Drakar & Demoner, W.A.S.P., Motorsågsmassakern, N.W.A., Grand Theft Auto och många, många fler.

Postal 2 blev utskällt som våldsam smörja, enbart skapat för att provocera och det unika var att inte ens kidsen förstod. Med kidsen menar jag här dom sena tonåren/20 nånting som satt på olika spelredaktioner och skällde ut det. Tidigare barnförbjudna saker hade bara skällts ut av mossiga föräldrar, inte kidsen själva. Här stack Postal 2 ut.

Grejen är bara att Postal 2 är genialiskt och man måste få lite avstånd till det för att förstå.

När man först spelar det så skrattar man åt alla galenskaper som verkligen bara verkar ha kommit med för att provocera. Ett desperat skrik i stil med KOLLA PÅ OSS! VI ÄR VÄRRE ÄN GTA! KÖP VÅRT SPEL KIDS! Man sparkar på sina medmänniskor, urinerar på dom, skjuter hejvilt och använder dom där ökända ljuddämparna i form av kvarterets katter.

Men inte långt efter att den galna veckan i spelet är över och man har lagt ifrån sig alltihop så börjar man fundera. Hur var det nu? Hade man verkligen behövt vara så våldsam? Nej, verkligen inte. Inte ett endaste dugg faktiskt. Och det är ju det som är så briljant.

Postal 2 är ett filosofiskt mästerverk som tar pulsen på ditt eget vansinne när alla gränser försvinner. En slags spelversion av det där berömda experimentet i USA där människor delades upp i fångar och vakter och lämnades ensamma för att studeras. Dom fick avbryta experimentet då "vakterna" blev sadister. Utan gränser eller regler är djuret inom oss sällan långt borta.

Och det är ju det djuret som släpps helt fritt i Postal 2. Du behöver inte bete dig som en galning men kan du låta bli? Ärligt? Jag kan inte.

ABSTINENSEN ÄR SVÅR

ABSTINENSEN ÄR SVÅR

Det är den. Riktigt svår. Jag har ställt in min bil för vintern men härom dagen gick det inte längre. Jag var tvungen. Startade henne och backade ut på gården. Jag överdriver inte när jag säger att mullret från den här motorn ger mig en ståndsmässig erektion. Sen började jag tvätta. Tvätta och putsa, fälgarna också. Smorde in sätena med lädermedel så hela bilen luktar som en skobutik. My gawd.

Jag satt bara där och drömde om våren. Det första jag ska göra är att köra hela kusten från Brösarps backar till Ystad. Fakking Österlen och en av sveriges vackraste sträckor. Miami Vice på stereon. Solglajjer, Ray Ban.

Det fina med att bo på rivieran är att om jag har riktig, riktig tur så kan jag plocka ut henne redan i mars. Öland. Ska köra till Öland också. Tälta. I maj för då slipper man sommargästerna. Haha. Vi var där sist i juli och det ska ni bara veta! Undvik! Mein gott im himmel. Som en myrstack.

Suck. Bli vår nu.

NU FÅR JAG SKÄLL

Gott nytt år alla finizar! Hoppas att ni får förbli krya och friska under året som kommer och att allt går som på räls.

Så. Dags för lite allvar och en bekännelse.

The Witcher 3. Tänkte på det nu när jag såg att serien lockar tillbaka spelarna. Är jag den ende som tycker att det är sinnessjukt segt? Det kommer aldrig igång liksom. Vet inte hur många gånger jag har startat om det för att ge det en ny chans. Men icke.

Det värsta är att jag borde älska det, jag menar ÄLSKA det! Jag har varit ett fan av fantasy sen jag var en liten knodd. Läste Ringen-trilogin första gången redan när jag var 8 bast och sen rullade det bara på. Fler böcker och spelen ska vi inte prata om.

Daggerfall spelade vi tills vi blev fyrkantiga i skallarna. Baldur's Gate, Skyrim osv osv osv. Men Witcher 3 går bara inte. Det är så sabla segt.

Nån annan som känner likadant?