Retroperspektiv: She's All That (1999)

Nostalgitåget tuffar vidare, denna gång går färden till 1999 års dundersuccé She's All That. Det vankas high-school, fuldans och hångelmusik. Smälter filmen några hjärtan idag?

Det är 90-tal i det soliga Kalifornien. Gymnasieskolans kung Zach Siler (Freddie Prinze Jr.) har allt, han är populär, snygg, rik och begåvad. Men när hans flickvän dumpar honom för en realitykändis inför skolbalen känner sig Zach tvungen att bevisa att det fortfarande är han som är herre på täppan. Lösningen blir ett vad där Zach måste att bevisa att han är cool nog att göra vilken tjej som helst på skolan till balens drottning. För att ge honom en riktig utmaning faller valet på glasögonormen Laney Boggs (Rachael Leigh Cook), skolans största tönt. Projektet att förvandla Laney till skolans mest populära tjej försvåras snart, då riktiga känslor uppstår hos Zach. Låter storyn bekant? Historien om den ”fula” ankungen som blir en vacker svan har berättats många gånger förut, från Pygmalion till My Fair Lady. Eller som Laney Boggs själv säger: ”Just like Pretty Woman. Except for the whole hooker thing.”

Nu ska det direkt sägas att jag knappast längre tillhör filmens målgrupp, även om den väckte förvånansvärt många känslor av nostalgi. Detta gällde särskilt filmlåten ”Kiss me” av Sixpence None the Richer, som spelades flitigt under vartenda skoldisko kring millennieskiftet. Trots nostalgitrippen är det svårt att blunda för problemen. She's All That är en tidvis väldigt tondöv film, romantik blandas med äckelpäckel i from av pubeshår på en pizza, hysteriskt pinsam performancekonst följs upp av gravallvar om tonårens kvävande krav på framgång och konformitet. Karaktärerna är också en blandad kompott. I likhet med de flesta high-schoolfilmer är She's All That full av 25-åringar som låtsas vara gymnasieelever. De flesta rollerna är helt endimensionella, några är rent ut irriterande och skådespelarinsatserna är av varierande kvalité. Freddie Prinze Jr. är en aning träig, Rachael Leigh Cook gör en bra insats men är å andra sidan redan från början på tok för vacker och välsminkad för att premissen ens ska fungera. En av världens mest attraktiva människor blir inte mindre attraktiv bara på grund av ett par glasögon. Mycket räddas däremot av att den allra viktigaste beståndsdelen för en romantisk komedi klaffar, de två huvudrollsinnehavarna har riktigt bra kemi tillsammans.

Sedd med vuxna ögon är She's All That smått frustrerande, då den nästan är en bra film. Det finns flera ansatser som hade kunnat utvecklas till intressanta motiv. En sorglig bakgrundshistoria om förlorad ungdom antyds hos Laney, som tvingats växa upp för fort efter att hennes mamma tidigt gick bort i cancer. Likaså finns det mer att utforska kring Zacks platta karaktär. Vi får aldrig riktigt veta vad som döljer sig bakom hans perfekta fasad. Framförallt undviker She's All That att egentligen säga något om det dilemma som ligger till grund för hela filmen: Är det värt att förändra den person man är för att bli accepterad och populär? Är det vägen till lycka? Inget av dessa frön tillåts tyvärr att blomma ut, för så fort filmen böjar bli intressant hastar den istället vidare till nästa platta och förutsägbara segment.

Betyg: 5/10