Svenska
Blog
Playstation 5 - Det bästa vi fick se

Playstation 5 - Det bästa vi fick se

E3 är för stunden stendött. En sorg för mig, som tydligt minns sommarnumret av superplay där E3 dvd:n ingick för att sedan grotta ner sig, se fram emot allt det roliga som står bakom hörnet i spelväg. Avtäckningen av Playstation 5 gjorde mig nostalgisk. Inte bara för att det avtäcktes många tunga playstation-förknippade IP:s, utan till den större delen för att det kändes stort, där just ingen visste vad som var realistiskt att förvänta sig på förhand. Vi fick se konsolen, vars design för mig är den snyggaste någonsin, och vi fick se fler titlar än vad jag hade väntat mig. Vad jag däremot saknade var de tydliga stunderna som poängterade ett generationsskifte, och varför konsolen är viktig för mig att äga dag 1. Priset kommer för mig vara helt avgörande för den bedömningen, och det fick vi inte se. Tråkigt, synd, men jag är nöjd. Mina förväntningar är överträffade sammantaget, och det här är i min bok det bästa vi fick se.

5. Project Athia: Den första stunden i presentationen som på riktigt kändes next-gen, där jag dessutom alltid kommer erkänna mig extra svag för Square Enix relaterade titlar. Att ens ett uppskattat datum på en Square Enix titel saknas är av erfarenhet ett oerhört dåligt tecken, därav den något låga placeringen på listan av ett spel jag är övertygad om att jag kommer plocka upp dag 1.

4. Sackboy A Big Adventure: LittleBigPlanet är tillbaka i Sumo Digitals händer. Folket som stod bakom den i särklass sämsta delen av LittleBigPlanet serien, LittleBigPlanet 3. Det nya vi fick se visade egentligen ingenting revolutionerande. Perspektivbytet något jag än så länge inte är helt såld på. Varken multiplayer eller ens världsbyggande är bekräftat än så länge, MEN: Jag har väntat och suktat efter mer sackboy så oerhört länge och kommer aldrig tröttna på tonen som serien presenteras i. Något som uteslutande alltid kan göra denna bäcksvarta själ glad.

3. Resident Evil Village: En uppvisning som prickade rätt på alla punkter där det enda som talar emot en högre placering är faktumet att jag just nu är relativt mättat på Resident Evil, och att min högst prioriterade dröm av serien än så länge förblir en realisering av Resident Evil 3.5 hookman-versionen, i next gen grafik-mumma. Den som lever får se.

2. Ratchet and Clank: Rift Apart: Spelet som kanske bäst redovisade de största skillnaderna av vad vi har att se fram emot i detta generationsskiftet var kanske rätt oväntat Ratchet and Clank. Urläckert, mer varierat och inga laddningstider i snabba miljöombyten. Jag längtar mer än vad jag trodde att jag skulle göra.

1. Pragmata: Dead Space 1 & 2 håller jag båda i min topp 5 av bästa skräckspel genom alla tider. Serien ser ut att leva på nytt i Pragmata som nästintill gav mig allt jag önskade genom egentligen ganska lite, i en ganska händelselös trailer. Är det något spel på hela konferensen jag vill se mer av så är det det här. För jag är alltid svag för en överraskning, och det här var en önskan för mig som slog in som jag aldrig trodde att jag skulle få.

HQ
1500 spel, för 5 dollar, för välgörenhet.

1500 spel, för 5 dollar, för välgörenhet.

För bra för att missa för någon pågår just nu en insamling till "Racial Justice and Equality". En bit över 1000 indie-utvecklare har lagt till sina spel, som alla kan bli dina från och med en donation på 5 dollar. Ett flertal guldkorn går att finna i samlingen: Celeste, Oxenfree, Far from Noise, Octodad & min personliga favorit Night in the Woods, bland annat :)

https://itch.io/b/520/bundle-for-racial-justice-and-equality

HQ
Final Fantasy VII: Remake AVKLARAT (X)

Final Fantasy VII: Remake AVKLARAT (X)

Remake var rätta ordet, för det här är inte det Final Fantasy VII vi minns, på just något plan. På både gott och ont. Detta är inte en blogg ute efter att spoila, men det jag vill gå i ord för är att det här är en spelupplevelse som kollektivt kommer få spelvärlden att tappa hakan. En upplevelse inte helt utan sina brister, men där det i sina bästa stunder inte matchar något annat jag upplevt under denna konsolgeneration. Det är vågat, så fruktansvärt vågat, och jag är imponerad. Del 2 blev från och med eftertexterna mitt mest efterlängtade spel, någonsin. Jag vill se vad Square Enix kan göra med detta, för allt jag egentligen vet inför det är att Square Enix med denna del och Dragon Quest XI nu bakom sig bevisat för mig att de återigen vet vad de gör på toppen av JRPG-tronen. Något jag inte upplevt från deras sida sedan PS2/PSP-tiden. Det är spännande att vara ett Square Enix fan, igen, så fruktansvärt spännande.

FFVII Remake - Lyckligare kan ingen vara

FFVII Remake - Lyckligare kan ingen vara

16 jävla år har jag väntat, på min absoluta dröm Remake av ett av mina absoluta favoritspel. Installationen är startad, och jag genuint huttrar av förväntan. Hur tidigt jag faktiskt fick det känns på snudd till overkligt. Mer beredd var jag på att få det senare PGA corona-krisen. Genast blev isolering så pass mycket lättare <3

Fury vs Wilder 2 - Det här kommer att hända

Fury vs Wilder 2 - Det här kommer att hända

Inget match har någonsin intagit mina tankar i samma utsträckning som nattens sammandrabbning mellan Tyson Fury och Deontay Wilder. Nr 1 mot Nr 2, omgång nr 2. Oddsen säger 50/50, och efter deras senaste oavgjorda match, där jag anser att Fury vann efter hur sportens poängsystem är utformat idag, och Wilder efter hur jag många gånger önskar att kampsport i större utsträckning borde bedömas istället, vem kan då säga att oddsmakarna har fel? Till viss del jag.

Efter 12 tidigare ronder med varandra tror jag båda gjort sin hemläxa inför returmötet. Jag tror inte på en lika underhållande match som sist. Främst för att jag tror att den tekniska differensen mellan de båda kommer bli långt synligare. Med en uppvärmd Fury med fler matcher i bagaget den här gången efter sitt tävlingsuppehåll, och ett träningsläger bakom sig som inte behövt fokusera i huvudsak på viktnedgång. Den ena är känd för att vara tekniskt anpassningsbar, den andra inte. Efter att ha identifierat distansen där Wilder är som farligast tror jag därför att Fury från utsidan kommer ockupera Wilders guard, arbeta mer på nivåskifte, och täcka distansen när Wilder väl närmar sig med clinch istället för att som tidigare rulla slag och söka kontring. Därav Furys långt tyngre matchvikt den här gången. Med ett sådant viktövertag, varför inte nyttja det till sin fördel och sina Wilders livsfarliga explosivitet rond för rond? Med en dessutom tyngre Wilder, som i min mening lagt på sig kontraproduktiv muskelmassa, finns ett guldläge för Fury att utforska Wilders kunnighet i en distans som hittills är rätt outforskad dem emellan. Jag vet vad Fury kan göra i den distansen, där är han fruktansvärt underskattad, och faktum är att det är från den distansen han plockat majoriteten av sina avslut. Av det jag tidigare sett från Wilder i clinch tenderar han att fördela sin energi ineffektivt. Klumpigt och kortsiktigt. Når vi de senare ronderna kommer den tyngre och mer upptagna Tyson Fury paradoxalt ha övertaget i flåset. Om vi nu når de senare ronderna det vill säga.

För mycket riktigt, som så många analytiker menar, så behöver Wilder bara vara perfekt i enstaka sekunder för att vinna. Fury måste hålla exceptionellt fokus i 12 hela ronder. Här har vi också sett ett växande självförtroende i Wilder, helt orädd på senare tid för att hamna efter i poäng då han vet vad en enstaka klockren träff från hans sida kan göra mot sina motståndare. Högern som avslutat precis alla han sedan sin proffsdebut tävlat mot, med undantag från Fury, som i sin tur var så nära att räknas ut som man rimligtvis kan komma i boxning.

Från Wilder kommer vi se en långt mer aktiv vänster. Hans vänsterkrok har utvecklats oerhört mycket på kort tid. Både på grund av skador i högerhanden som tvingat honom till anpassning, men också i förberedelse inför returmötet med Fury menar jag. I deras första match blev det ett oväntat effektivt redskap när högersläggan missade vilt. Jag tror också att Wilder kommer påbörja sina kombinationer i långt större utsträckning mot kropp denna gång då en bål är långt lättare att få träff på än ett faintande, nivåskiftande nylle. Vad som i slutändan gör detta till en oddsmässigt närmare match än vad jag i min analys får det att låta som är vad vi på senare tid fått höra på ryktesväg. Att Tyson Fury tar den här matchen med en ankelskada (och att det är detta som skulle förklara hans högre matchvikt), och att hans cut från sin senaste match med Otto Wallin gått upp efter stygnen han fick i samband med matchen. I stunden om detta sår spricker upp nästintill nollar jag Furys chanser till vinst. En utbredd död vinkel mot en avslutare som Wilder kommer vare sig läkare eller domare tillåta den här gången, och utan Furys rörlighet, som en ankelskada skulle innebära, kommer vi inte se de senare ronderna där jag anser att Fury annars skulle skina. Fury hör inte till den typen av person som i efterhand skulle kommentera dessa rykten, oavsett om det är en vinst eller förlust som väntar. Sanningen i detta kommer jag tyda i om Fury faktiskt tillämpar den strategi han på förhand menar sig ska följa. Jaga avslut, tidigt. Jag hoppas inte, och jag tror inte, för den jag vill ska vinna är Fury, som i så fall skriver historia, och jag tror vi kommer se det på poäng. Enhälligt.

Vad tror du?