Ta för er! Gör mig dock tjänsten och utnyttja inga koder som du inte med all garanti planerar att dra nytta av! Här följer listan över de koder som jag delar med mig av för denna gång! Spela lugnt, och ha en bra helg alla!

XBOX-LIVE

FEAR 3 GAME CONTENT DOWNLOAD: CJJMW-TW96M-9FWWK-RY4D4-WWM3Z

PSN

Mass Effect 3 x2 Online Pass:
1. TTPH-9CN4-NACK
2. LF69-4GN7-6PMT

Anarchy Reigns Limited Edition Content: 3NM9-RFNH-L6LJ

Street Fighter X Tekken Limited Edition Gem Packs: PC29-7MN8-LML8

The Darkness 2 Limited Edition Content: 359P-C3NQ-GRH8

Assassins Creed Brotherhood Exclusive Content: 23S-Y7MU-MMVU-K6MR-JGQ7

Final Fantasy PSP 50% OFF Code: HNJF-H2N4-974K

Vagrant Story 50% OFF Code: 2CA7-BKNJ-HFBF

Har precis påbörjat fan översättningen av Seiken Densetsu 3, efter att ha avnjutit det helt fantastiska Secret of Mana igen efter alla dessa år! Då detta gav en extrem mersmak av serien så kände jag mig som tvungen att lägga nävarna på ett exemplar av Legend of Mana till Psone.

Jag startar spelet förväntansfullt och får mig en rejäl överraskning redan vid spelets introduktion. Det må hända att det känns en smula missplacerat, men Square bjuder faktiskt på en svensk trudilutt i Legend of Mana. I äkta schlagerklass dessutom! Kika gärna själv!

http://www.youtube.com/watch?v=iTy1NwhqZ2o

Årets Video Game Awards är över, och den stora vinnaren av årets spel tror jag inte kom som en chock för någon. Jag må vara lite efter-tjurig över att mina personliga favoriter under året lämnades prislösa (se nedanstående blogg för dessa), men det är inte för den stora prisutdelningen som jag längtat efter detta evenemang. För mig är det uppvisningarna av de nya spelen, spelen som komma skall, som räknas.

Av allt som visades så var det 2 spel som verkligen fångade min uppmärksamhet. 2 nya måltavlor att kryssa efter i min gaming kalender. De övriga uppvisningarna upplevde jag rätt neutralt, alla utom Fortnite som på förhand känns som ett steg i helt fel riktning för Epic.

The Last of Us verkar oerhört lovande. Att det var Naughty Dog som låg bakom utvecklingen hade jag aldrig vågat tro. Personligen så trodde jag att vi skulle få se David Cages nya eller något helt nytt från Guerilla Games, men jag klagar inte!

Det som imponerade mig mest var utan tvekan Metal Gear Rising, med dess skyhöga tempo och överdrivna ton. Platinum Games är just nu en av världens mest kompetenta utvecklare, och jag tvekar inte en sekund på att de kommer att kunna leverera ännu en hack en slash revolution, precis som de gjort tidigare med spel som Bayonetta. Att orden "Metal Gear" finns med i titeln känns dock rätt missvisande, av det som visades var det bara Raiden som kopplade samman Metal Gear världen med det som faktiskt hände i trailern, men i helhet så älskade jag det jag såg. Det här är ett spel precis i min smak. Metal Gear Rising kan bli precis hur häftigt som helst.

2011 har varit ett relativt bra spelår. Det kan inte mäta sig med 2010 som i min mening hade ett mycket mer varierat spelutbud och fler spelmässiga överraskningar än kanske något annat år innan det. 2011 väljer jag istället att sammanfatta som ett år fyllt av egentligen lika många spelmässiga besvikelser som spelmässiga höjdare. De spel som jag haft högst förväntningar kring har jag, i majoriteten av alla fall, spelat ut med ett axelryck. Istället har jag förälskat mig i spel som vid det här laget näst intill kan klassas som årets bortglömda underdogs, åtminstone som jag tolkar det. Mer om det senare, här följer en lista över mina 3 favoriter och förlorare under året:

Favoriter:

1. Xenoblade Chronicles: Till ett döende format, i den japanska rollspels genrens mörkaste dagar, levererar Monolith Soft det bästa japanska rollspelet sedan Chrono Cross, det bästa spelet jag spelat till Nintendo Wii någonsin och utan tvekan det mest underhållande spelet jag avnjutit i år. Detta är spelet som jag för evigt kommer att förknippa spelåret 2011 med.

2. Little Big Planet 2: Inget spel har lyckats charma mig till samma höga höjder som det första Little Big Planet gjorde. Fram tills uppföljaren Little Big Planet 2 släpptes i år det vill säga. I Little Big Planet 2 var allt större, bättre och mer genomarbetat än föregångaren som jag kallade för årets spel 2008.

3. Tactics Ogre: Let Us Cling Together: I Tactics Ogre: Let Us Cling Together sattes min skicklighet och mitt moraliska ramverk på press i ett långt, välbalanserat och välberättat äventyr som visar att Square Enix fortfarande kan leverera och kanske gör detta som bäst då de återgår till sina rötter.

Förlorare:

1. Dragon Age 2: Uppföljaren till ett av mina absoluta favoritspel. Detta var årets mest efterlängtade spel för mig, men desvärre levererade Bioware ett enda stort magplask. Strategielementen från föregångaren var som döda, karaktärerna kändes platta, den nya designen var vidrig, det uppskruvade tempot gynnade absolut inte serien och värst av allt så kändes det som att storyn aldrig visste vad den ville. I helhet så skulle jag inte kalla Dragon Age 2 vedervärdigt, men samtidigt så är det ljusår ifrån vad jag hoppades på att det skulle vara.

2. Duke Nukem Forever: Beskrivning överflödig...

3. Crysis 2: Jag är en singleplayer människa och under ytan på denna urtjusiga grafikbest finns det desvärre inte mycket att hänga i granen. Mitt första smakprov på Cryteks kanske mest kända spelserie lär med stor sannolikhet också bli min sista.

Jag har varit en lat bloggare. Jag säger inte att jag kommer sluta vara det, men kanske. Med lite tur. I ett långsökt försök att bli förlåten för min enorma texttorka vill jag i alla fall passa på att tipsa om CDON´s pågående spelrea. Detta fick jag för under 120-lappen!