Svenska
Dead Island är ospelbart

Dead Island är ospelbart

Skrivet av ChrizZz den 1 april 2012 kl 13:14

Ja, egentligen så borde jag ha skrivit den här bloggen för flera veckor sedan. För det var nästan en månad sedan vi gav upp helt med Dead Island. Spelet med det underbara konceptet som sålde chockartat bra i höstas. Efter ett halvårs tjat på min trogne co-op polare så gick han med på att skaffa det. Idag ångrar jag mitt tjat och mitt hypande. Dead Island är nämligen ett icke fungerande spel.

Efter att ha haft enorma problem med att ens bjuda in varandra till att spela tillsammans så blir det första problemet snabbt uppenbart: jag kan inte höra honom. Inte för att röstchatt inte finns i spelet, utan för att volymen på hans röst är för låg. Efter att ha skruvat ner exakt allt till lägsta förutom chatten och höjt volymen på förstärkaren till nästan max så hör jag med nöp och näppe vad han säger. Aja, nu kör vi!

Efter några timmars spelande så blir det uppenbart att varje gång jag kör bil i spelet så låser spelet sig när jag kör på en zombie. Helt seriöst, kör jag på en zombie som flyger över huven på bilden så låser spelet sig ungefär var 3:e gång. Något som inte alls händer när min kompanjon kör. Jaja, han får väl köra då kommer vi fram till.

Spiken i kistan blir när vi ett uppdrag utforskar ett mörkt hotell proppat med zombies. Plötsligt så fryser spelet för min kompanjon varpå spelets ljud för mig löper amok och som en explosion så förvandlas allt ljud till brus i mina hörlurar. Eftersom jag spelar på abnormt megahög volym så är det så högt så jag i ren chock och rädsla slänger av mitt headsetet. Bruset hörs högt även när de ligger framför mig i soffan.

Där gav vi upp. Dead Island är (på Playstation 3) kort och gott ospelbart. Jag har sedan dess letat med ljus och lykta efter uttalanden om någon eventuell patcht, men tydligen så sa Techland redan i julas att spelet inte kommer uppdateras mer. Och där sitter jag med ett trasigt spel som (när det fungerar) är kanonroligt. Konsoltillverkarna borde kunna förbjuda sånt här. Att i butik sälja spel som uppenbart inte fungerar är inte okej.

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera
Journey - när djupet är emotionellt

Journey - när djupet är emotionellt

Skrivet av ChrizZz den 18 mars 2012 kl 12:41

Thatgamecompanys tidigare titlar har alltid fått min uppmärksamhet, men aldrig blivit något jag inhandlat. För några år sedan var den sorts smala titlar något jag älskade, för att under denna generation kommit i skymundan för spel inte skäms för att ha övertydliga mätare och siffror till höger och vänster. Kontroll och koncept före design har varit det jag uppskattat mest de senaste åren.

Journey har dock varit annorlunda, som med sin drömska design och öppna vidder imponerade stor på mig från dag ett. När alla recensioner skvallrade om ett rakt igenom obeskrivligt äventyr så var det givet att skaffa spelet så fort det släpptes på PSN i onsdags. Det som började med att jag skulle starta spelet mest för att kolla in det, utvecklades till en två timmar lång sittning och en avslutad resa. En fantastisk sådan.

Journey är ett spel som står stadigt i mitten av den storm som är en urvattnad spelindustri bestående till stor del av uppföljare och där marknadsföring är viktigare än utveckling. Ett spel som visar att framtiden ligger hos de små utvecklarna som vågar gå sin egen väg och vägrar låta kommersens riktlinjer hindra ren jäkla kreativitet.

När jag en bit in i spelet kommer till öppet område och inser att jag kanske inte är så ensam som jag tidigare trott, så tappade jag andan och satt med munnen fånigt vidöppen i flera minuter. Jag är förvånad över att inte fler jublat högt över det faktum att Thatgamecompany revolutionerat multiplayerspel för alltid.

Det känslospektrum som spelaren går igenom under de två timmar som Journey varar är fullkomligt oslagbart, och någonstans så är det precis såhär jag vill ha mina spel. Effektiva, utan att kännas stressade. Lågmälda och storslagna. Utvecklarna har lyckats med konststycket att skapa ett spel som är lättspelat och extremt djupt på samma gång. Spelmässigt lätt alltså, men med enormt emotionellt djup.

Uncharted slår Killzone i år

Skrivet av ChrizZz den 11 oktober 2011 kl 12:02

2011 påminner en gnutta om 2009 för oss som råkar ha Sonys konsol i vardagsrummet. Då, precis som nu, hade vi Killzone tidigt på året, och sedan Uncharted på hösten. Killzone 2 och Uncharted 2 är riktiga toppspel som många anser vara bland de viktigaste anledningarna till att äga Sonys svarta koloss. Jag tillhör dock en minoritet. För mig var nämligen Killzone 2 ett bättre spel än Uncharted 2. Något som ytterst få verkar hålla mig med om. Den svintunga, stenhårda upplevelse jag hade i Killzone 2 överträffade för mig Nathans filmiska äventyr, trots att jag väljer action i tredjeperson före förstaperson varje dag i veckan.

I år blir det dock annorlunda. Efter att Killzone CoD-ifierats och Guerilla proppat spelet med intetsägande story så tror jag att Uncharted 3 kommer ge Killzone 3 ett omgång.

Vad jag vill säga med detta? Inte mycket egentligen. Kände mest för att vädra mina åsikter om dessa titlar och fortsätta tjata om hur hypad jag är inför Uncharted 3. Jag tror att Naughty Dog satt ihop det bästa spelet i serien hittills, på samma gång som jag hoppas att Guerilla, som jag antar har startat utvecklingen av ett nytt Killzone, tar sig en funderare kring vad de egentligen vill göra med sin serie.

Uncharted slår Killzone i år

- Nathaaaaaaaaaaan!

Spelhösten 2011 - stekhet

Skrivet av ChrizZz den 13 september 2011 kl 12:26

Ja, någon kanske minns att jag skrev en blogg inför förra hösten där jag dissade denna spelindustrins högsäsong. Enslaved och Vanquish var det enda jag köpte då. Och Castlevania kommer jag skaffa så fort jag får tid, precis som med Sly Trilogy Collection. Annars så var hösten 2010 minst sagt ointressant. I år är det dock annorlunda och jag är sjukt sugen på så många spel att jag knappt vet hur detta ska vara fysiskt möjligt. Dessa är helt enkelt de spel jag är intresserad av under de kommande månaderna. Trots denna lista så kan det tillslut bli andra titlar jag faktiskt köper i höst, men dessa är de jag ser som tveklöst mest intressanta:

September.

Resistance 3. Jag tyckte Resistance 2 var ett okej spel, men inte så mycket mer. Uppföljaren ser dock riktigt inbjudande ut med tightare action, snygg grafik och avgjort tätare atmosfär. Spelet har redan släppts och belönats med fina betyg. Jag är sugen.

Dead Island. Ännu en titel som redan släppts, och ser grymt roligt ut. Konceptet är briljant och tillsammans med en kompis kan detta bli årets gapskratt. Öppna, soliga spelvärldar behöver vi fler av i detta medium, fortfarande.

God of War Collection: Volume 2. Att jag gillar God of War är knappast någon hemlighet, och när spelen som tidigare bara funnits på PSP släpps till PS3, så är det såklart svårt att inte bli sjukt sugen på mer gudavåld. Laddade ner demot och förvånades över hur sjukt läckert det faktiskt är, trots att det är en portning av ett PSP-spel.

Team Ico Collection. Shadow of the Colossus med stabil skärmuppdatering och i HD. Behöver jag motivera mer? Att Ico också är fantastiskt gör ju knappast något heller. Men främst så ser jag fram emot att spela SotC som inte går i 10 fps som det gjorde 2006. Det kan inte bli annat än fantastiskt.

Oktober.

Rage. Id Tech 5, 60 frames per second och en enorm postapokalyptisk värld. Ja, Rage ser grymt bra ut. Ett snyggare, rappare Fallout säger jag aldrig nej till, och Rage ser ut som just det.

Renegade Ops. Utvecklat av folket bakom ett av mina favoriter från förra året, Just Cuase 2, bjuder på bilburen action via PSN och Live. Ser klockrent ut.

November.

Uncharted 3. Höstens mest givna köp, och enda spelet jag förbokat hittills. Jag hade riktigt trevligt med Nathan Drake sist vi sågs, och planerar att spendera massor med tid med honom i November då Uncharted 3 bjuder såväl single- och multiplayer som lockar. För att inte glömma Co-op. Jag vill skjuta, hoppa, hänga från kanter, lösa pussel och insupa ett riktigt maffigt matinéäventyr från en av branschens bästa utvecklingsteam. 2a November kan inte komma fort nog.

Saints Row: The Third. Min absoluta favoritgenre måste vara sandlådegenren. Eller vad man nu bör kalla den. Action i tredjeperson i en enorm öppen värld är det absolut bästa jag vet, och trots att jag inte direkt fallit för de tidigare spelen i serien så verkar 3an vida förbättrat och kan mycket väl komma att inhandlas i november.

Skyrim. Ja, precis som alla andra så tycker jag Skyrim ser riktigt bra ut. Trots att jag aldrig spelat ett spel i serien innan.

Spelhösten 2011 - stekhet

Uncharted 3 är det enda stensäkra köpet denna höst. Resten får vi helt enkelt se hur jag gör med när de släpps. Jag är en sådan som spelar det jag är sugen på just för stunden och bestämmer därför sällan i förväg vilka spel jag ska skaffa.

Ljuva, ljuva Costume Quest

Ljuva, ljuva Costume Quest

Skrivet av ChrizZz den 24 augusti 2011 kl 17:02

Bloggar om spel som börjar bli något år gammalt, finns det något mer ointressant? Drar alltid en djup suck när jag ser bloggar med titlar som "Fallout 3 - första intrycken". Vem fasen bryr sig? Spelet är ju gammalt. Ändå så gör jag (typ) en sådan blogg själv nu.

Eller kanske inte. För detta är en uppmaning. Du måste köpa Costume Quest. Var halvintresserad av det när det släpptes på PSN och Live Arcade i höstas, men skaffade det först förra veckan och... jag älskar det verkligen. Köpte spelet samt DLC:n och spelade igenom dem på några dagar. Sjukt mysigt och genomtrevligt spel som enkelt krossar (krossar!) överhypade tråkspel som Killzone 3 och Crysis 2 från i år.

Är du trött på allt överseriöst dravel som översvämmar spelindustrin så är detta en fantastiskt trevlig frisk fläkt. Jag hoppas verkligen att Double Fine har mer DLC påväg.

Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy