Svenska
Blog

'*•.¸.•*'moviefreaks magiska 12-dagarskalander (6) ¸.•*'*•.¸

Misär, våld och död - kan det vara juligare än så?
(Spoilervarning för True Detective längst ner)

'*•.¸.•*'moviefreaks magiska 12-dagarskalander (6) ¸.•*'*•.¸

Årets filmer
7) Son of Saul

Som en del av Sonderkommando har Saul sett så mycket död och tortyr att han har blivit likgiltig till helvetet han lever på. En dag hittar han dock sin son bland likhögarna och han beslutar sig att ge pojken en ordentlig, judisk begravning av en rabbi - inte i de helvetiska.

Jag har nog aldrig sett en film som är berättad på det här sättet, någonsin. Sättet kameran ständigt följer huvudpersonens axlar och hur alla mardrömsscenarier blir som ett suddigt blurr i bakgrunden gör det svårt att skaka av sig det man har sett. Det sanslöst utarbetade berättandet gör Sauls rutinmässiga livsstil och apatiska ställning till en magvridande och blek film, vars gråa askflingor omringar tittaren och låter tittaren andas in resterna från de döda på nära håll.


Årets tv-serier
7) Banshee

För att vara en obetydlig liten stad vid en lika betydlig amish-bygd lockar ändå småstaden Banshee till sig de ruffigaste människorna och de hemskaste våldsdåden någonsin. I den tredje, intensiva säsongen möter stadens ex-fånge/sheriff sin värsta motståndare hittills: en gigantisk, hämndlysten indian som svurit ond, bråd död på alla som ställer sig i hans väg.

Vad som först började som otämjd, ofokuserad och ultravåldsam hämndporr har på senare tid börjat utvecklas och hitta en jämnare mark för de många, sargade karaktärerna. I synnerhet denna säsong lyckas balansera det underbart överdrivna serietidningsvåldet med den sorgsna Banshee-världen på ett både smärtfyllt och fängslande vis.

Årets dödsscen: Vince Vaughn i True Detective

Jag tittade på andra säsongen av Fargo och en särskild tanke slog mig; det är så många som dör i den här tramsiga serien . och flera andra serier - att döden som sådan har tappat sin vikt och fantasi, helt och hållet. Andra säsongen av True Detective däremot, gjorde döden åter till något orättvisst, något sorgligt och något minnesvärt.

Framförallt är Vince Vaughns ridå en scen jag aldrig kommer att glömma. Trots att spöken från det förflutna försöker sänka honom och att gamarna smaskar i sig blodet han lämnar efter sig, vägrar han att ge upp - ända tills han gör det. Hans sista minuter i livet var drömska, utomjordliga, läskiga och framförallt svidande.

HQ

'*•.¸.•*'moviefreaks magiska 12-dagarskalander (5) ¸.•*'*•.¸

This post is tagged as: X-Mas, Julkalender, Mr Smiley luktar gammal gröt, Årets bästa filmer, och sämsta

Ursäkta dröjsemålet! Nu kommer allt att vara I sin ordning och nästa lucka kommer att dyka upp imorgon, som vanligt. Det var det!

'*•.¸.•*'moviefreaks magiska 12-dagarskalander (5) ¸.•*'*•.¸

Årets filmer
8) Sicario

Vad har man att förlora i ett land som redan är förlorat? Efter att ha tackat ja till en chans att göra "skillnad på riktigt" i Mexicos bakgård, tar sig Emily Blunts FBI-agent an ett uppdrag som inte bara trampar över hennes "by-the-book"-protokoll - det rättfärdigar även ett inofficiell krigs på ett skrämmande övertygande och iskallt vis.

Lika svettig som kylig, var det underjordiska uppdraget in till Mexicos sotsvarta hjärta en av årets allra vassaste och mest nervkittlande filmupplevelser. Den höga pulsen är ständigt påtaglig tack vare den nerviga musiken, de övertygande huvudrollsinnehavarna, det läckra fotot som gör Mexico lika helvetisk som vacker att titta på och framförallt den krypande berättarstilen som drar tittaren djupare och djupare in i det mörka vargnästet...

Årets tv-serier
8) Bloodline

Efter en klockren och känsloladdad pilot, fortsatte serien att bubbla ilsket och frustande hela vägen fram till den tragiska finalen. Sakta men säkert kastas nytt bränsle till det livslånga sveket som familjens svarta får - den bannlyste storebrodern - får utsättas för när han kommer tillbaka hem till familjen i Florida, och de mörka hemligheter och sorgliga minnen som familjen ruvat på avslöjas på ett oerhört smärtsamt vis.

Med sin råhet, realistiska skildring och rafflande intrig målas en förrädisk bild av paradiset upp, en solig strand fläckat med fräsande solfläckar. Den orättvisa och hat som vecklas upp genom seriens gång är omöjlig att slita sig ifrån och gör detta till en av Netflix-tjänstens mest sevärda pärlor hittills.


Årets sämsta film: Pan

Jag avskyr filmtrenden där Hollywood vill berätta berättelsen om berättelsen och berätta varenda kottes ursprung. Jag ogillar också starkt hur sagor omvandlas till någon slags krig/revolutionsberättelse (se Alice i Underlandet, Snövit, Maleficient, osv).Kombinera dessa hemska element och ni får haveriet "Pan", som av någon anledning vill man berätta hur "legenden" Peter Pan kom till (?), hur Pan ska uppfylla en "profetia" (??) och hur vänskapen med kapten Krok började (???).

Jag har inget emot kreativa inslag och olika tolkningar, men när filmen i sig är ett sådant klåparaktigt hafsverk är det svårt att inte genomskåda hur lite filmen har med Peter Pan att göra. Förutom den tarvliga handlingen, är filmen också belastad med andra usla idéer såsom kraftigt överspel, Bolimbompa-fierad design, fula effekter, ojämn ton, udda musiktolkningar och gräslig dialog.

HQ

'*•.¸.•*'moviefreaks 12 magic days of X-Mas (4) ¸.•*'*•.¸

This post is tagged as: Lugn måndag, Julkalender, Årets, yournobi, Mr Smiley luktar gammal gröt, X-Mas

'*•.¸.•*'moviefreaks 12 magic days of X-Mas (4) ¸.•*'*•.¸

Årets bästa filmer
9) Carol

Det var länge sedan jag såg en så rogivande, förförande och fin kärleksdrama. Den är närmast hypnotiskt vacker att titta på. Det ligger bara något så speciellt med sättet som kameran vilar över bilder, hur studerande karaktärer betraktar varandra, hur subtil kärlekskoderna är, hur sagolik musiken är, hur den kyliga tidseran bleker av sig på den varma kärleken... filmen är en fullträff, tack vare Todd Haynes ömma regi och skådespelerskornas lysande prestationer.

Mara och Blanchett storspelar nämligen i vad som kan vara deras livs roller och har sådan laddad kemi att kärlekshistorian, som både har allt och ingenting att förlora, görs tidlös, oförglömlig. Carol är helt enkelt en ljuvlig kärlekshistoria och är en perfekt julfilm att njuta av under julhelgen...

Årets bästa tv-serier
9) Adventure Time

Adventure Time handlar i stort sett om ingenting; i en snurrig fantasyvärld där kungadömen är gjorda av mat och monster härjar överallt, lever människan Finn och hunden Jake bekymmerlöst i en rymlig trädkoja och njuter av sina liv. Komiska äventyr och ofattbar ondska väntar förvisso alltid runt hörnet, men seriens trivsamt skruvade tillvaro gör världen till något man ständigt längtar tillbaka till.

Cartoon Networks flaggskepp fortsätter alltså att roa efter sju säsonger. Samtidigt som serien mognar alltmer med tiden och utforskar saker som dödlighet och risiga familjeförhållanden, håller den alltid fast vid sin barnsliga anda och vid sin flummiga chill-filosofi, vilket gör att denna utmärkta barn/familjeserie alltid lever i "nuet"; den är härligt föränderlig, samtidigt som den är ljuvligt oföränderlig.


Årets filmmusik: Michael Giacchino

Giacchino kan det där med klassisk filmmusik - som den nya John Williams, kan Giacchinos musik vara både blockbustersvulstig och sådär härligt Hollywood-sentimental, men ändå hitta sin egen emotionella kärna. I synnerhet är Jurassic Worlds titelmusik hårresande mäktig och hans musik till Inside Out är en parad av känslosvängar.

Den galenskap som Mad Max-kompositören Tom Holkenborg står för är också värd att nämnas, som med sina olycksbådande krigstrummor och ursinniga elgitarrer skapar en fantastisk rockballad. I övrigt fastnade jag även för Darios Marianells kraftiga musik till Everest, Thomas Newmans romantiska toner i Spectre och Ex Machinas mystiska futurismmusik.

'*•.¸.•*'moviefreaks 12 magic days of X-Mas (3) ¸.•*'*•.¸

Årets bästa tv-serier
10) One Punch Man

Premissen är märkligt genial: One Punch Man har superkraften att döda allt i sin väg med ett enda slag, oavsett om det handlar om gigantiska kolosser eller meteorer. Men han är stark att han har blivit uttråkad och smått deprimerad. Han törstar efter en riktig utmaning, men snart visar det sig att hans största utmaning ligger i skapa "rätt" hjälte-image i samhällets otacksamma ögon.

Det började som en av de fulaste och märkligaste webserierna som ritats och slutade som en av snyggaste och mest snillrika anime-serierna som gjorts på länge. Förutom den sinnesjukt kvalitativa animationen, den superba musiken och dess unika humor, lyckas serien även fullfölja det omöjliga uppdraget att göra en spännande och stundtals gripande berättelse av en oslagbar superhjälte.

Årets bästa filmer
10) Bridge of Spies

I en filmvärld där spionfilmen numera är synonymt med exotiska miljöer, belägrade spionbyråer och romantiserat våld, är det rent av sällsynt att se en spionfilm där huvudpersonen är en advokat som - snarare än att dra ett vapen - använder sin retoriska förmåga och står upp för sin sak för att göra ett känsligt spionutbyte under Berlins uppdelning. Så långt bort man kan komma från Bonds värld, alltså.

Med ett filmiskt kraftpaket i form av Steven Spielbergs regi, Coen-brödernas manus, Thomas Newmans musik och skådespelarnas dynamik, skapas här en förtrollande film om humanitet mitt under Europas frostiga, paranoida järnridå. Filmen fängslar med sin ovissa, tysta atmosfär och griper tag med sin detaljrika skildring av rädslan som uppkommer när världen plötsligt vänds mot en.

Årets skurk: President Snow i Mockingjay Part 2
Det finns gott om färgstarka skurkar i år och än är året inte slut (den kommande Star Wars-rullen verkar vara fullpackat med sådana), men jag vill ändå slå ett slag för den tyranniske president-tomten i Hunger Games-serien, som - efter flera års uppbyggnad och diaboliska hungerspel - äntligen får visa upp vad han verkligen är gjord av i filmens oväntat deprimerande slut.

Anledningen till att president Snow fastnar i minnet extra mycket är att Snow bokstavligen får det sista skrattet när Katniss tar slutstriden till presidentens hemkvarter. Utan att spoila alltför mycket, vecklas hans djävulska natur ut på ett kyligt vis - det är en jävel som kryper under skinnet på huvudpersonen och som även representerar människans oundvikliga natur i verkligheten.

'*•.¸.•*'moviefreaks 12 magic days of X-Mas (3) ¸.•*'*•.¸

¸.•*'*•.¸ moviefreaks 12 magic days of X-Mas (2) '*•.¸.•*'

This post is tagged as: #saynotoyonotobi, Feel Good, Mr Smiley luktar gammal gröt, Julkalender, X-Mas

Listan fortsätter! Vill bara poängtera en sak: jag kommer även att lista upp årets spel i random-kategorin, men det blir först senare i december. Så, nu kör vi igång igen!


Årets bästa tv-serier
11) Daredevil

Jag var först inte helt med hyllningskörerna kring denna serie. Men jag kunde inte vara blind för dess häftiga slagsmålsscener, den hårdkokta stilen, det skarpa foto, de kreativa skurkarna, pulsen från asiatiska våldsfilmer och sättet hjälten verkligen andades av liv, flåsade av smärta. Daredevil överraskade ändå ordentligt och förblir Marvels hittills bästa satsning i år.

Nu må säsongsavslutningen inte vara lika klockren som resten av serien (en vanlig åkomma bland Marvel-serierna), men det hindrar inte Daredevil från att vara precis vad den tjatiga Marvel-följetongen behövde: en fräsch, blodig, nervig och benhård vigilante-serie som ges rum att andas och utforska sina egna rötter.


Årets bästa filmer
11) The Martian

Jag tror inte jag har sett en överlevnadsfilm som är så förbannat feel-good som The Martian och det är faktiskt inte konstigt att Golden Globes kategoriserade filmen som komedi (även om "komedi" kanske inte är helt rätt ord). Minuterna flög nämligen förbi i raketfart efter att Matt Damon blir strandsatt i den röda planeten och tvingas använda sina färdigheter som botaniker för att överleva.

The Martian är en medryckande uppvisning av självsäker regi och imponerade berättarmuskler när Ridley Scott griper tag med genuin spänning, rappt tempo, trovärdiga konflikter, enastående specialeffekter och framförallt en smittande medmänsklighet. The Martian är också en uppvisning av ren och skär filmmagi, för när David Bowies obligatoriska Starman spelas upp under ett underbart klippt tidsmontage, vet man att man bevittnar en alldeles, alldeles speciell film. Fuck you, Mars!

Årets slut: Tales from the Borderlands

Telltale Games sparade minsann inte på krutet under slutet av deras bästa spel hittills. Inte nog med att spelmakarna lyckades balansera story och de utflippade QT-eventen på ett klockrent vis - det lyckades också få till den mest tillfredställande och mänskligaste finalen i spelföretagets historia, som med sin värme och hjärta har gjort den våldsamma Borderlands-världen - märkligt nog - till en mysigare värld att besöka.

Vad som först började som ännu en frustrerande Telltale Games-upplevelse (den hemska väntetiden mellan episoder), slutade ändå på allra bästa, tänkbara sätt. Twisterna var välgjorda, spelarens val var fyndigt integrerade, sentimentaliteten kändes rätt och framförallt var karaktärerna så underbart sympatiska att jag inte kunde sluta le, långt efter att eftertexterna slutat rulla.

¸.•*'*•.¸ moviefreaks 12 magic days of X-Mas (2) '*•.¸.•*'