Det är inte särdeles ofta som jag hajar till när jag läser om spel i olika medier. Men så sitter jag där hemma i soffan och läser tidningen Level nr 64. Jag plöjer artikeln om Cod vs BF och så hamnar jag i avdelningen som heter Utspel. Det är Mats Johansson som skriver om hur han som vuxen spelare har svårare och svårare att stänga av sitt vuxna omdöme för att kunna hänge sig åt spelandet. Han skriver om taskig kvinnosyn, usel dialog och det han kallar machosmörja.

Jag blir glad när jag läser Johansson. Jag är inte ensam med Sam Sundberg längre (vilket har varit ett finfint sällskap). Men nu är vi tre. Jag, Sundberg och Johansson. Frågan är bara när ni andra ska vakna? Och då inte minst spelrecensenterna som ständigt hyllar teknik före analys av vad som verkligen sker i spelen de recenserar.

Eftersom jag fått en del kritik (inte på något sätt obefogad) på min recension av Crysis 2 har jag ändrat och fixat ihop en nygammal text angående detta spel.

Betyget är fortfarande det samma 5/10 men det har tillkommit några nya delar. Hur som helst. Med detta hoppas jag att Crysis 2 är ett avslutat kapitel i Tonkien.

www.gamereactor.se/medlemsrecensioner/13105/

Igår var vi på bio. Det var sista delen av Harry Potter and the Deathly Hallows som stod på tapeten. 2 timmar och 10 minuter blandad fantasy. Och det var väl okej. Absolut inte värt IMDb-betyget 8.5 (60.422 röster just nu). Inte på långa vägar att betyget väger upp filmen - men smaken är olika. Av mig får sista filmen (?) 7/10. Jag gillar fantasy även om jag har en förmåga att i långkörare som denna - 8 filmer (7 böcker) att glömma vad som hände i förra filmen eller för den delen, minnas vem som är vem.

Att tänka på om du ska Harry Potter and the Deathly Hallows: Part 2 på bio. 3D versionen kan lika väl vara 2D och du kan spara ett par tior till något annat.

13 avsnitt av spartacus: Blood and Sand är plöjda och betyget? 5/10.

Varför? Efter avsnitt 7 börjar serien gå på sparlåga och det hela blir tjatigt. De blodiga och i början ganska tuffa actionscenerna på arenan, har vid avsnitt 7 äntrat stadiet av slentrian. Den politiska intrigen är lika tråkig som vardagsfightandet på gladiatorskolans grusplan.

Visst glimmar det till ibland. Men efter avsnitt 7 är det färre och färre mellan gångerna och serien hade mått bra av om producenterna av produktionen gått in och beslutat om att klippa ner serien till 9 möjligen 10 avsnitt. Det hade alla mått bra av - inte minst jag.

Vädret är en variabel som kan få den starkaste att sitta inne på kammaren och vänta på bättre tider. Nu är det å andra sidan inget problem eftersom vi lyckats få med oss säsong ett av Spartacus - Blood and Sand. En härlig serie där persongalleriet är av yttersta klass och där alla som dör gör det i hinkvis av blod. Vad gör regn och åska ute när vi har en sådan serie i burken?