Svenska
Blog

Underwater kan stanna under vattnet

Skrivet av Perluck den 26 april 2020 kl 18:29

Skrev faktiskt själv en första version av ett manus som utspelade sig i botten av havet, där man spelade på det okända och mörkret som alltid vakade över karaktärerna. När jag ett halvår senare såg trailern för Underwater blev jag taggad trots att det inte exakt var min handling - det är dock samma spelplan, ska vara skräck, och spelar på samma atmosfär och har monster!

Jag blev ändå glad över att konceptet gavs en chans och att det producerades men förblev såklart skeptisk. Det tog inte lång tid innan jag började se så mycket problem med filmen, hur exposition och narrativ låg i all dialog och hur man som tittare inte visste någonting om världen. Ja, jag köper att det utspelar sig på havets botten, jag köper att det är en bas med olika funktioner - men hur ser allt ut?!

Det Brian Duffield och Adam Cozad valde att göra var att i princip starta ingången på andra akten två minuter in i filmen. Vi vet inte vilka karaktärerna är, inte minst vår huvudkaraktär (Christen Stewart), inga relationer etableras och inte ens universumet. Allt brakar bara ihop och som tittare följer du nu en grupp människor som springer för livet i en undervattensbas som kollapsar. Cirka två minuter in i filmen.

Att man gör ett sådant massivt snedsteg i manuset och dramaturgin gör att ingenting fungerar därefter. Även om filmen försöker spela på relationer som inte finns så bryr man sig som tittare aldrig. Det spelar ingen roll om vattentrycket gör köttfärs av någon som dör ute i mörkret, eller om några stackare inte klarar sig när vattnet skjuter in i undervattensbasen, jag har inget ankare i världen alls. Jag bryr mig inte.

Det är professionella manusförfattare vi pratar om och att man missar en sådan gigantisk sak som detta begriper jag mig inte på. Även om man tacklar en berättelse annorlunda så skulle detta visa sig i testvisningar - som förmodligen uteblev. Allt känns som ett halvhjärtat försök till att berätta en skräckhistoria på botten av havet. Det finns verkligen potential här, Prometheus gör detta så mycket bättre, ute på en planet, trots att majoriteten av karaktärer är idioter.

Alien: Covenant som jag blev så otroligt besviken över kommer inte i närheten av Undervatten. Jag bryr mig ännu mindre och karaktärerna minns jag inte timmar efter titt. Och det är verkligen en Alien-film på så många vis. Skulle manusförfattarna gjort ett försök till en början med nuvarande film så skulle det bokstavligen vara Alien i en ny tolkning (vilket kan vara bra!). Det finns mycket vi känner igen här, borrandet i havet utlöser en jordbävning - men otäcka varelser dyker nu upp och terroriserar våra karaktärer.

Konceptet brukar fungera. Det är därför det är början på många berättelser vi håller kära idag i spel och film, hur människans nyfikenhet eller girighet väcker/släpper lös något hemskt. Men det faller platt när ingenting etableras. Introt på två minuter som känns som en hyllning till Godzilla (1998) med grafik som berättar om världen är allt vi får och det räcker inte. Jag kan gnälla på diverse berättartekniker i all oändlighet med denna film, det är halvdassigt, och känns som ett första utkast.

Produktionsmässigt är det bitvis snyggt. Dräkterna är häftiga och är verkliga tillskillnad från CGI-lösningar vilket de ska ha en stor eloge för. Det lilla man får se av omgivningen invändigt innan allt går åt helvete skriker verkligen potential, jag får Alien-vibbar men såg även ett möjligt Dead Space. Tyvärr spelar inte filmen på så mycket på det okända som jag hade hoppats.

Man ser inte särskilt mycket och man är förvirrad ute i mörkret (havet) som man ska vara men det påminner mig mycket om Gravity... fast på steroider. Man är innanför visiret hos karaktärerna mycket, det går ibland fort, och snurras, och det är inte mycket som visas utvändigt. Val av berättande eller en budgetfråga? Ingen aning. Konceptet skiner ju för att miljön är så häftig och trots det så utnyttjas det ej.

De monster som jagar våra stackars karaktärer presenteras inte och byggs inte upp, jag måste säga det igen, var fasiken är första akten?! Det finns så mycket godis i konceptet, miljön, allt man kan göra med monster och otyg under vattnet. Allting känns bara så tomt. Karaktärerna är tomma passiva skal och universumet byggs inte heller upp.

Lägg därtill ljudmixen som var allt annat än acceptabel. Jag sörjer att produktionen blev som den blev och jag förstår verkligen varför man aldrig genuint distribuerade filmen. Tyvärr tror jag att filmen lär skada liknande koncept som kanske aldrig kommer se dagens ljus. Underwater förblir för mig en konceptfilm, en skiss, en tung sten som jag nu låter falla till havets botten.

Underwater kan stanna under vattnet

Och stanna där, för jag vill aldrig se dig igen...

HQ