Bokrecension: Thrawn

Jag älskar karaktären Thrawn från Star wars Han är för mig den ultimata ondingen. Han påminner lite om Hannibal Lecter som läser av sina motståndare, taktiskt geni och fullständigt galet smart. Skillnaden är dock att han inte käkar upp sina motståndare/medspelare och han är nog en aning bättre än Hannibal på allt.

Så jag bestämde mig efter några tips och efter jag sett Star Wars Rebels att läsa boken Thrawn. Och den var exemplarisk. Jag älskar varenda gång man följer Thrawn. Att följa hur han ser på människor och hur han läser deras kroppsspråk är rysligt underhållande.

Man får tidigt veta att han har hamnat i exil efter ett brott han begått. Men man får inte veta vad han har gjort. Vad som gjort att han hamnat på en planet ensam för att ta hand om sig själv.
Han blir rekryterad till den Imperiska flottan efter ha överlistat ett gäng Imperiska soldater och sedan följer man hans resa från recruit till Admiral.

Thrawn är inte människa heller. Han är en Chiss, de är blåa med Röda ögon men utöver det så ser de ut som människor. Men det spelar ingen roll om han är lik en människa utöver färgen på sina ögon eller hudfärg. Imperiet bär på många ärr från klonkriget och har en sned syn på utomjordingar eftersom många utav seperatisterna var just det, utomjordingar.

Man följer inte bara Thrawn, utan också Pryce och Eli Vhanto.
Pryce är en kvinna som jobbar på sin familjs gruva. Hon är inte riktigt nöjd över sin position då politiken tar över mycket av vad som sker i på hennes hemplanet Lothal.
Eli Vanto har ett karriärsmål han är ute efter, men det avbryts hastigt när han kan lite om skrönor om Chiss och även ett annat språk än Basic. Vanto blir snabbt Thrawns sidkick, eller man kanske kan säga att han blir hans aide.

Det som gör Vanto och Thrawns äventyr så spännande är att från början följa deras karriär i Imperiska flottan, till utvecklingen av karaktärerna. Och man inser efter boken att det man lär sig av Thrawn lär sig Eli också. Vilket betyder att man själv är i princip Eli som Thrawn utbildar. Om man nu ska se det som en lektion i taktik och läsa människor.

Sammanfattning
Thrawn är en bladvändare utan dess like. Och jag skulle säga att man kan läsa den utan att vara ett fan av Star wars. Boken är lättläst om man är kunnig i det engelska språket och ibland kan man behöva söka efter ett skepp eller robot om man vill få en bild av det dem pratar om. Jag kan tycka att det blev för mycket Arhinda Pryce och hennes politiska karriär var inte lika intressant som Thrawns och Elis äventyr.
Men utöver Pryce delen så rekommenderar jag verkligen Thrawn. Den här boken är vad Thrawn fans drömde om. Och förhoppningsvis blir det fler.
9/10

Författare:Timothy Zahn
Sidor 483

Tack för att du tog dig tid.

Mattias