I'm a little bit country, I'm a little bit rock n' roll!

Som jag skrev i min bloggpost om impopulära åsikter så är min fullständiga övertygelse att det vilar en unken förbannelse över musikgenren country. Det är en mix av gamla fördomar och en skev verklighetsuppfattning, vilket låter hårt men vad jag menar med det är hur countrymusikens fans och utövare ofta porträtteras med en uråldrig nidbild som hänger kvar eftersom country inte direkt får något mediautrymme här. Det är ju knappt att First Aid Kit får synas i svensk media när de erövrar självaste hemlandet för country music. Nej, fortfarande får vi dras med bilden av otvättade farbröder med hängselbyxor, ett halmstrå i munnen, tuggtobak och en banjo. I bästa fall. I värsta har de tolv fingrar, inga tänder alls och pappa och morfar är samma person. Det är sällan en ståtlig cowboy med tippad Stetson-hatt, välputsade boots, jobb och en riktig familj, helt utan inavel och är det ändå så är det uteslutande Gud, alkohol och pick-up trucks som är temat. En polare, vi kan kalla honom "Storfeskarn" sade en gång att han direkt tänker på Familjen Macahan när jag berättar att jag skall dra på mig bootsen och gå på konsert. Andra tänker omgående på Den Sista Färden och det är väl också så där det ser ut. Riktigt gammalt grundmaterial, dessutom ofta ännu äldre än gamla fina hjulbenta Zeb och hans fryntliga nybyggarfamilj eller den något eljest banjogossen Billy Redden, som ändå båda är 70-tal. 

Inte sällan föregås det också av någon form av forntida musikupplevelse, förmodligen Dolly Parton, Willie Nelson eller Johnny Cash. Ohyggligt bra grejer, förstås. Odödliga klassiker från samtliga dignitärer men det är inte så modern country låter, eller ser ut. I dag är det en mångmiljardindustri där det säljs platinum på löpande band och Emmys plockas hem i tid och otid. Välproddat, välklätt och PR-bombat. Numera finns det en otrolig bredd i genren och influenser från det mesta och Dolly är inte längre ensam kvinna i en tidigare nästan parodiskt grabbig musikgenre. Det finns något för alla. Alla ska med, som någon sade. 

Det är inte längre en musikgenre som i huvudsak avnjutes på dammiga amerikanska vägar med en flaska Jack i handen, i en sädig bar ute på vischan med stars and stripes som enda inredning eller i trailer parks nere i amerikanska södern. I dag lyssnar framstående affärsmän, politiker och sportstjärnor på country och som sagt, det finns något för alla. Vi hittar punkrock i Bob Waynes hysteriska outlaw country, soldränkta ballader från mysgubben och publikfavoriten från Kalifornien, Sam Outlaw, partycountry från Sam Hunt och Brad Paisley. Välskolade pojkbandstoner i rosade Dan + Shay. Countrylegendaren Hank Williams sonson, Hank Williams III:s tunga cowboymetal, Kacey Musgraves dansgolvs-western, Rap och country kombinerat på Bubba Sparxxx smått legendariska platta "Deliverance" och ingen kan ha missat förra årets megahit "Old Town Road", countryrap med Lil Nas X och Billy Ray Cyrus med klassiskt countrytema i modern hip hop-miljö. Aldrig tidigare har märkeskläder, sportbilar och diamantringar mött tjurridning, prärie och en tröttkörd hästkrake. Darius Ruckus som lämnade ett grungerockigt Hootie & the Blowfish på toppen av karriären och blev kung på country i stället och på köpet även Petter Stordalens största idol. Who knew. Utöver allt det där finns det förstås mängder med fina artister som man som utomstående helt enkelt sällan känner till när man ständigt blir matad med gammal skåpmat och aldrig får vidga sina vyer. Aldrig får hoppa upp på obekanta ryggar och rida över vidderna mot solnedgången till tonerna av något annat än Jolene, Georgia on My Mind och When the Man Comes Around. 

Därför har jag satt ihop en härlig, mustig spellista med modern country för den som vill prova på. Låtar som är lättillgängliga, svänger, förför. Spår som sticker ut och utmanar. Country som inte nödvändigtvis enbart handlar om traktorer, Gud och trasiga förhållanden, krossade av för mycket krökande. Även om det förstås aldrig helt går att komma bort ifrån, då det till stor del utgör själva själen i musiken. I synnerhet det sistnämnda som väl 90 procent av alla världens låtar handlar om, ungefär. Krossat hjärta, svek och smärta.

Är du redan bekant med stigen så kanske du kan upptäcka något nytt här. Är det din första rodeo, välkommen till en ny gryning! 

Finns det intresse så följer vi upp med spellistan som är precis tvärtom, den som faktiskt checkar i varenda goddamned box när det kommer till big ol' trucks, ice cold beer, guns, freedom och 'Murica i största allmänhet. Yee Haw!