Är en gammal man

I egenskap av navelskådare tycker det är kul att tänka tillbaka på sig själv och notera hur jag har förändras.

Min sundaste beteendeförändring är att jag knappt använder sociala medier längre. Jag hade en olycklig provokativ tendens när jag var yngre. Den saknade inte underhållningsvärde men ledde enkelt till att jag kände mig uppjagad och agiterad. Jag har fortfarande en ganska stor önskan att vara i centrum, men den tar sig nog lite andra yttringar nu.

Jag använder överhuvudtaget mobilen inte lika mycket. Snarare spelar jag tv-spel eller läser, eller arbetar. Sedan har jag alldeles för lite kontakt med mina vänner, men det har jag alltid haft.

Trots en underliggande tendens till nihilism är jag rent politiskt betydligt mer stabil, eller åtminstone i den mån svensken har några stabila uppfattningar om överhuvudtaget. Svenskar tror fan på ingenting. Det är på sätt och vis ganska fint men det blir också enkelt löjeväckande. Gällande vårt folk tror jag på följande tendens: ju mer artikulerade ens påstådda värderingar är, ju större är hålet där hjärtat borde vara. (Tendensen skulle jag tro är omvänd i mer traditionella samhällen.) De enda människor jag på riktigt litar på i vårt land är de som är 100 procent gut feeling. De är typ de man får välja om man vill hitta människor med ett normalt känsloregister. Jag tillhör inte denna grupp men jag jobbar på att bli en enklare man.

Vad var det jag skrev om? Jaja. En annan tendens som är ny är att jag har börjat spela rätt mycket tv-spel. Detta är nygammalt, det är mer att jag inte gjort det så mkt de senaste åren. Ärligt talat är det slöseri på mina förmågor att ägna sig åt sådant. Medan jag har många svagheter har jag en utmärkt analytisk hjärna som jag har mycket stor nytta av och borde förädla ytterligare.

Har också blivit bättre på att somna.

Vissa saker har inte förändrats. Det är att jag kan känna mig så obekväm i min egen kropp. Jag är på en grundläggande nivå otroligt osäker. Identifierar mig en del med han farsan i Bröderna Karamazov, som skäms så mkt för sig själv att han larvar sig konstant. Men så här har det ju alltid varit, och kommer fortsätta vara. Det är något som liksom lägger sig i tidig ålder och jag vet inte vad för terapi man. Ska åtgärda det med. Sen är vissa människor halta. Andra, som har mer tur, har två snoppar. Har ni läst om honom? Rätt kul. Tycker de ser lite konstiga ut. Lite äckliga. Så är det ofta med andra mäns snoppar. I alla fall, det blir som Gud vill, så har det alltid varit.

Sen är jag mindre kreativ och betydligt sämre på engelska. Dessa två saker är de sämsta. Kan typ inte inspirerad av något längre, annat än när jag typ får ngt specialintresse ett par veckor om året. Jajajaja god natt,