Du ska väl se Midsommar, på midsommar?

Ari Aster slog igenom med buller och bång 2018 med skräckisen Hereditary - som redan känns som en modern klassiker. Och vill jag minnas rätt hamnade den väldigt högt på Gamereactors lista över årets bästa filmer när jag arbetade som skribent på sajten.

Redan året efter hade Ari Asters andra film premiär, Midsommar. En rulle som gick lite under radarn vill jag tycka. Hela idén med att göra en skräckfilm som kretsar kring det svenska midsommarfirandet känns ju aningen absurt. Och framförallt inte så läskigt.

Och Midsommar är i många bemärkelser inte en regelrätt skräckfilm. Det är mer av en dramafilm med en gnutta surrealism och svart komedi. Även om den innehåller skräck på sina ställen. Midsommar är inte lika kvävande och ångestfylld som Hereditary, även om tonen emellanåt kan kännas igen.

Den svenskaste av alla svenska högtider står inför dörren, och vad kan då passa bättre än att grotta ner sig i Ari Asters två och en halv timme långa Midsommar-epos? Som enligt mig är en av de bästa drama/skräckfilmerna de senaste tio åren. Ta den överdrivna tolkningen av det svenska midsommarfirandet med en nypa salt bara när du ger dig in i galenskapen.