Återbesöker Red Dead Redemption 2

Jag var ju inte särskilt förtjust i Red Dead Redemption 2 när det begav sig, för snart två år sedan.

Narrativet och karaktärerna, precis som i de flesta modernare Rockstar-spel fångade mig direkt. Men, spelmomenten lämnade en hel del att önska. RDR2 är mer av en simulator än ett renodlat actionspel. Det är tungtstyrt, långsamt och jobbigt.

Detta kombinerat med alla miljontals system som är integrerade i spelet. Du måste äta, sova, röka, ta hand om hygienen, borsta din häst regelbundet, jaga djur och så vidare.

Självklart finns det inget tvång på att grotta ner sig totalt i dessa system, men det finns en risk i att Arthur Morgan börjar prestera sämre när det väl hettar till i en strid. Dina olika mätare för "Dead Eye" och uthållighet sjunker fort ner om du inte har gett Arthur lite kärlek i form av mat och sömn.

Och, det var precis detta jag hatade med RDR 2 när det släpptes. Jag gick in men helt fel förväntningar som sabbade min upplevelse av spelet. Nu har två år snart passerat och jag visste exakt vad jag skulle förvänta mig när jag installerade RDR 2 på min Playstation 4 Pro.

Det första som slog mig var grafiken. Nu körs ju spelet inte i "Native 4K", utan det är en form av uppskalning, som med så mycket annat. Men, jag skulle ju ljuga om jag inte påstod att RDR 2 ser fantastiskt ut. Spelet är fortfarande det snyggaste denna generation, utan någon som helst konkurrens. Kanske kommer det toppas av The last of Us 2. Kanske.

Att få rida runt de vidsträckta slätterna med regnsmatter över cowboy-hatten och dånande åska i bakgrunden är helt otroligt. Jag kommer på mig själv flertalet gånger att bara vandra ut i naturen och ta in det vackra landskapet som Rockstar har målat upp.

Grafiken därhän. Vi vet att spelet är skabb-snyggt. Vad som imponerar mig mest är nog alla små detaljer. Som tillsammans bidrar till att skapa en spelupplevelse jag aldrig tagit del av innan. Bara en sådan liten grej som att Arthur med en dov stämma kan börja sjunga när man rider ute på en enslig grusväg, eller hur djurkadaver långsamt bryts ner tills bara skelettet ligger kvar på marken.

Jag kan inte ens föreställa mig hur mycket tid som Rockstar måste ha lagt ner på alla små detaljer. Eller ja - de kan jag ju typ, vi vet hur mycket de anställda tvingades arbeta över året innan release.

Nåväl. Nu ska jag fortsätta rida runt på min gigantiska, belgiska arbetshäst och göra livet surt för invånarna i Valentine.