Half-Life: Alyx är inte Half-Life 3

Jag känner ganska precis tvärtemot Petter gällande Valves kommande VR-spel Half-Life: Alyx och kan inte alls begripa varför någon skulle kunna vara en gnutta intresserad av vad Valve har tyckt ska spräcka den eviga väntan på Half-Life 3. Jag förstår såklart att folk ivrigt vill fortsätta Half-Life-sagan, det vill jag med, men inte i kompromissad VR-form. Jag har exakt noll sug just nu, och jag vet inte exakt vad som skulle kunna få mig att ändra mig när de ska visa upp spelet nu på torsdag. VR är fortfarande VR. Hur man än vrider och vänder på det. Visst, det finns bra spel, skräddarsydda för konceptet och Caocom visade med Resident Evil 7 att det även går att göra bra upplevelser på mer traditionella spel. Men just "bra" räcker inte för mig, inte när det gäller Half-Life. Jag tvivlar inte en sekund på att Valve har kokat ihop något fiffigt som till vis mån för VR-utvecklingen framåt, det räknar jag med, det kommer däremot knappast vara "det som får VR att lossna". Tekniken är inte här ännu, kompromisserna är för många. Jag tillhör även gruppen som får enorm svindel och blir illamående efter bara ett par minuter med svinful hjälm över hjässan och bara tanken på att spela ett fullgott 10-15 timmars äventyr lockar inte det minsta.

Jag är inte särskilt konservativ av mig när det gäller utveckling. Jag är den som anammar ny teknik, nya funktioner och framtidsvisioner tidigt. Men VR har för många år kvar och det känns som att Valve tar den enkla vägen ut här för jag tror ärligt talat de är livrädda för Half-Life 3 och att behöva möta de extrema förväntningar som fansen har. Med VR sänker man förväntningarna till ingenting och pressen försvinner. Slappt. Fegt. Half-Life: Alyx blir säkert ett bra VR-spel (och jag blir gärna motbevisad), men det är fortfarande VR och framförallt - det är inte Half-Life 3.