EU vill styra Netflix-utbudet

I somras var EU och tallade ganska rejält på internet och klubbade igenom kraftiga försämringar som riskerar att få så långtgående konsekvenser att även ganska sansade tyckare menar att det fria internet kan ha dödats. Då ska man minnas att de redan för ett antal år sedan försämrade nätet kraftigt genom att tvinga alla sajter att manuellt låta alla surfare godkänna hemsidors cookies.

För att inte tala om GDPR-lagen som fick hemsidor att klappa ihop i våras, något mindre företag inte hade resurser att leva upp till och som fått svidande kritik från i princip alla håll samt som helt enkelt lett till att vissa stora internationella hemsidor inte ens går att besöka från Europa längre (som exempelvis en av världens största dagstidningar, Los Angeles Times).

Men EU ger sig inte, de verkar fast beslutna att försämra internet och göra det mindre användarvänligt. Den här gången ger de sig på stream-tjänster som Netflix och via bland annat Dagens Industri kan vi nu läsa att de under dagen ska rösta om att tvinga dessa att ha minst 30% europeiskt innehåll. Uppenbarligen tycker EU att vi konsumerar för lite europeisk TV/film - och det kan de möjligen ha rätt i. Men istället för att Europa ska börja producera bättre innehåll måste vi halvt tvingas kolla mer på det vi aktivt väljer bort.

Jag kan inte tänka mig att leva utan amerikanska filmer och TV-serier, jag älskar japanskt tecknat och tycker väldigt mycket om koreansk film. Bland annat. Men tydligen bör jag kvotera in lite italienska komedier, tyska dramer och holländska thrillers där också.

Men grejen är att jag gärna kollar filmer från alla dess länder redan. Tyska Der Untergang är en av mina absoluta favoritfilmer, franska Banlieue 13 är så frän att jag svimmar och spanska El Orfanato är så ryslig att jag skiter knäck bara av att tänka på den. Men alltför ofta ser det inte ut såhär. Europeisk film är tyvärr sällan för mig, de är lite för regionala och lite för dåligt producerade i många fall.

Jag kan absolut tänka mig att se mer europeisk film - men då får de bli bättre. Att på sant kommunistmanér försöka styra in folk mot att se de program makthavarna önskar att pöbeln ska titta på, känns som att börja i helt fel ände. Jag är EU-vän och röstade ja till EU och ja till EMU, och jag hade gjort det igen. Jag tror verkligen att ett samarbete är enda vägen att undvika krig och få bukt med miljöförstöring, organiserad brottslighet som rör sig mellan länder, utfiske, fixa starka handelsavtal med supermakter, ha beredskap vid katastrofer och så vidare.

Men ingen har väl missat hur Storbritannien bestämt sig för att lämna EU, och de flesta har väl även hört begreppet Swexit någon gång. Det finns två partier i Sveriges riksdag som tillsammans samlar ungefär en fjärdedel av de som röstar, som vill lämna EU idag. Inför detta krävs ödmjukhet. Att i det läget sitta och sabotera något så centralt i folks liv som internet, och göra det om och om igen kräver en sorts tondövhet som angränsar till att vara direkt korkad och ger EU-kritikerna vatten på sin kvarn.

Behövs verkligen EU? Lyssnar EU på sina invånare? Jag svarar ja på båda dessa frågor, men fruktar att allt fler inte kommer göra det. Och jag förstår ändå varför isåfall. Nu måste EU på allvar sluta sabotera för sig själv och de människor som bor i unionen om det inte ska börja skaka på allvar i grundvalarna. Att skita i att ge sig på HBO och Netflix för att försöka tvinga folk att se sådant de väljer bort är en bra början.

Vad kommer härnäst? Ska vi få lyssna på vilken musik vi vill på Spotify eller måste det till en högre kvot europeisk musik? I dagens läge känns ett sådant förslag tragiskt nog inte ens otänkbart.