Svenska
Blog
Resident Evil Village har pussel en schimpans skulle klara

Resident Evil Village har pussel en schimpans skulle klara

I skrivande stund har jag spelat igenom Resident Evil Village från början till slut sex gånger, och gjort precis allt man kan göra i spelet, inklusive alla Challenges som man låser upp efter första genomspelningen. Allt förutom The Mercenaries är fixat, och om jag spelat så ihärdigt och flitigt förstår den som läser detta att jag gillar spelet. Fattas bara, det är ett välgjort, genomarbetat, underhållande och läckert designat singleplayerspel som redan gett mig mersmak inför nästa Resident Evil.

Men... Perfekt är spelet icke. Främst tänker jag på pusslen i spelet...

Resident Evil Village har en PEGI-rating på 16 år, eller är det rentav 18 år? Det betyder att spelet främst riktar sig till, eller förväntas spelas av, unga vuxna människor, människor med mer eller mindre färdigutvecklad hjärna, normalbegåvade personer helt enkelt. Därför undrar jag varför vartenda pussel i spelet har en svårighetsgrad som motsvarar de enkla pussel man ger till barn i åldern 0-3 år, som till exempel de plocklådor med klossar som ska placeras i var sitt hål: ett fyrkantigt, ett trekantigt och ett sjärnformat?

Det jag skriver nu kan betrktas som spoilers om man tänkt spela Village men ännu inte gjort det, så... SPOLER ALERT!

Ett av de första pusslen involverar fyra statyer som var och en kan roteras mellan två lägen. I mitten av statyerna finns en liten inomhusdamm som dräneras och blottlägger en lönngång om statyerna vrids till rätt position. På en tavla på väggen står den ledtråd som ska användas. Men fyra statyer gånger två möjliga positioner = 16 kombinationer, och det kan man prova sig fram till på bara någon minut. Varför inte göra så att statyerna kan vridas mellan fem olika lägen istället för två? Med 625 olika möjliga placeringar av statyerna runt dammen är det inte lika roligt att chansa sig fram till den rätta lösningen, utan då måste man verkligen läsa ledtråden och tänka till.

Stenbrickor placeras i dörrar och ska roteras tills mönstret i brickan stämmer överens med mönstret i den övriga dörren, sifferkombinationer till kassaskåp står skrivna på väggen i rummet bredvid, klockor som ska hittas och skjutas prick på är samtliga gömda inom samma tre kvadratmeter...

Knappsatsen för att dränera Moreaus damm tar alla priser. Vi behöver trycka på åtta knappar, åtta lampor, som skiftar färg mellan vitt, brandgult och blått. Alldeles intill detta pussel har nån klistrat upp en lapp med lösningen. Det enda som gör att man inte rakt av kan tillämpa monkey see, monkey-do-metoden är att fusklappen har vridits ett snäpp...

Alltså, kom igen... Bland det roligaste som finns med tevespel och dataspel är pussel! Det är inte sällan den mest suggestiva genren, och pusselspel är omåttligt populära när dom väl blir riktigt bra, och det är av förståeliga skäl svårt att utveckla innovativa och nyskapande sådana spel. Det släpps liksom inte ett spel som The Witness eller The Talos Principle lika ofta som ett Call of Duty. Men ANLEDNINGEN till att pussel är så roligt att lösa i spel är ju att BELÖNINGSKÄNSLAN är stor när man väl klarar något man behövt klura över en stund!? Och vem känner någon tillfredsställelse överhuvudtaget för att man har klarat ett pussel som också en treåring - eller en schimpans, om man så vill - med bravur skulle klara?

Alltför intrikata och komplicerade tankenötter kan självklart hämma upplevelsen av ett action- och äventyrsspel som Village. Inte minst skulle krävande pusselmoment vara enerverande att behöva ta sig an gång på gång vid omspelningar. Men kampanjen i ett singleplayerspel ska optimeras för den första genomspelningen och erbjuda en stämningsfull och suggestiv upplevelse när man möter spelet för första gången.

Så vem vill ha så här infantiliserande lätta, ja nästan självlösande pussel?

Inte jag, i alla fall.

HQ