Gammal kärlek.

Det var länge sedan, Stockholm i en av sina kyliga höstkvällar, vindarna drog in iskalla tempraturer från havet och in i gamla stans små gränder.
Där satt en pojke och en hans vän på en bänk upplyst av affären framför dom och gatulampan brevid.
Pojken satt och filade på ett sms som aldrig skulle skickas, aldrig läsas av eller höras av någon någonsin, det visste han, han skulle aldrig ha modet nog att skicka det. Medan hans vän pratade på om hennes små problem och pojken lyssnade även om mer av hans koncentration var mot sitt halvfärdiga sms.

Han var upprymd av tanken att han faktiskt var i samma stad som flickan han höll djup i sitt hjärta.
Dom kanske bara var en buss ifrån varandra, vid tillfället var dom goda vänner.
Dom hade kanske träffats 2 gånger innan, men att hon var speciell visste han direkt.
Efter flera månader av pratats vid varje dag ofta flera timmar varje dag.
Ingen hade någonsin brytt sig så mycket om pojken innan.

Dom började gå ut mot slottet, pojken började känna sig tung i hjärtat och var tvungen att tala om hur han kände för flickan, så han vände sig till sin vän och berättade hur hans hjärta slog för flickan från södra Stockholm.
Hans vän sa att han borde säga hur allt låg till, han visste att det skulle tillslut komma till det.

Det gjorde det nästan 1år senare så kom sanningen fram, han skickade delar av det gamla smset han lagt över på sin dator, och det var då som hon sa att hade hon fått det då hade hon slutat som min.
Det var nu 2 år sedan allt hände.
Flickan som var min vän är nu min bästa vän, känslorna finns kvar men jag döljer dom så inget ska gå i spillror.
Hon har nyss flyttat från Stockholm och ner till Småland, hon är närmare mig nu men hon känns så långt borta
Och nu sitter jag här och lyssnar på Drops of Jupiter med Train, hennes favoritband.

Denna text är helt sann och till för dom som inte vet om dom ska ta chansen.
Om inte texten var nog som spark i rumpan så tänk så här: Du ångrar aldrig dom chanser du tog.