Lycka kan köpas för pengar.

Det konstigaste är väl egentligen att det dröjt tills nu...
Jag är inte helt olikt denna blaskas chefredaktör en obotlig prylbög och materialist. Saker gör mig lycklig helt enkelt. Allra helst högteknologiska pianolackade sådana. Gärna med inslag av borstad aluminium. Spelar ingen roll om de fyller något behov eller inte, saker skapar behov hos mig.
Jag har dock i det längsta förnekat mig själv prylbögens heliga graal. Ända tills nu. I am complete (for now).