Nu när Dreams snart släpps officiellt passade jag på att peta lite i mitt publicerade spel Aethyr: The Cursed Ball. De flesta som har spelat det har gillat det, men en återkommande kommentar är att hoppfysiken är lite märklig och att man kan fastna på grejer. Nu justerade jag inställningarna så att bollen är mindre klibbig, så det borde vara bättre nu. Jag passade också på att fräscha upp det första rummet med lite mer detaljer så det inte är så himla spartanskt, för att dessutom ge en möjlighet att ta livet av sig redan där. Sen fixade jag också lite buggar med dödliga fällor som visade sig inte vara dödliga.
Jag kan nästan förstå känslan föräldrar får när deras barn lyckas med något. Mitt spel Aethyr som jag byggde på en månad i Dreams blev testat av en kille på Youtube och han gillade det. Som spelbyggare är det extremt värdefullt med feedback och själv har jag bara kunnat se på när kompisar spelar det, men när någon helt annan testar upptäcker jag förstås massor av saker som skulle behöva åtgärdas. Så nu är jag inspirerad att lägga lite mer tid på det här och fixa några av felen. Sen tror jag att det är smidigast att göra spelet remix-bart, så kan vem som helst bygga om det.
Nu har jag släppt Aethyr: The Cursed Ball och det finns tillgängligt att spela för alla som har Dreams (sök bara på namnet). Spelet går ut på att överleva genom ett slott fyllt av faror, och det blir inte bättre av att du har förvandlats till en ytterst bräcklig magisk boll. För att hitta vägen ut måste du lista ut hur du tar dig upp i besvärjaren Kalavians torn och häver förbannelsen.
Hittills har ju mitt spel Aethyr haft en boll som huvudperson och så ska det förbli. Men det beror på en förbannelse, och i slutet ska man återfå sin rätta form (som bara skymtar förbi ett kort ögonblick). Nu har jag suttit och byggt den här rätta formen, utifrån en av mina karaktärer som jag ritat tidigare.
Det rullar på, vilket kanske är Göteborg-varning när vi pratar om ett spel där man styr en boll. Men nu fungerar spelet i grov tappning från början till slut. Alla områden är mappade och utplacerade, och med undantag för det sista så är de inredda också. Det går att samla på sig de prylar som behövs för att klara spelet. Det finns till och med en kort slutscen.
Så jag har letat runt efter ett bra namn, och jag bestämt mig för Aethyr. Troligen kommer jag att komplettera med en sån där fånig undertitel, men så blir det.