Svenska
Blog

Snart vill jag ratta min egna bil!

Skrivet av -Ogge- den 7 juni 2014 kl 17:35

Förra året var det tänkt att jag skulle stoltsera med det efterlängtade kortet som vi alla dyrkar som en religiös tro nästan. Skyhöga krav ställs på oss alla nu i en skev tidsålder då nollvisionen är något som landet strävar efter. Jag talar om körkortet.

Allt var klappat och klart i slutet på augusti förra året. Halkbanan gick felfritt hela momentet var som en rolig bondfilm som taget från någon biljaktsscen. Jag hade kört några lektioner med lärare och han sa att jag var redo för slutprovet. Min mor blev mot slutet inte röd om halsen längre utan hon satt där bredvid mig och log stolt, jag såg det som klara och tydliga tecken på att jag är nu redo för körkortet.

Men sen började jag studera och allt blev kaos. Pengarna gick till annat och därefter slutade jag plugga och blev en arbetslös rackare med småslantar i fickan. Men nu banne mig har jag bestämt mig för att offra mina småslantar till körkortet. Jag ska göra min första uppkörning och teoriprovet såklart.

Men jag blir nu svettig om händer och fötter när jag börjar tänka på proven. Har gjort några tester och jag skräms verkligen av frågorna. Jag ska ha koll på helt absurda saker som känns väldigt djupgående. Jag ska veta om infraljud kan va farligt. Visserligen känner jag till det men varför? Jag ska ha koll på massa uträkningar som hur mycket starksprit det är i en större starköl. Jag ska alltså kunna halterna. Jag ska även ha koll på ögat och massvis med ting. Låter som om man blir utbildad optiker efter detta.

Hur som helst ska jag ta körkortet i sommar det är mitt mål. Jag ska banne mig ta det!

Snart vill jag ratta min egna bil!

HQ

Vill ha mer Derek

Skrivet av -Ogge- den 7 juni 2014 kl 10:25

Ricky Gervais är en stor favorit och mannen bakom The Office, Extras, An Idiot Abroad och nu Derek. Derek är för alla med hjärta, då det handlar mycket förståelse för andra helt enkelt.

Det sköna med serien är att det utspelar sig på ett äldreboende där en man (Derek) runt 50 årsåldern med hyfsat grov autism håller hus och är mer som ett sällskap för de gamla och arbetande på boendet. Det känns lite som om han tror att han arbetar där som alla andra. Derek verkar inte va medveten om sin autism liksom och det är det som gör det hela så bra. Samtidigt vill många runtomkring respektera honom för den han är. Därför tror han att han är som alla andra och får därför mer njutning av livet.

Hans bästa vänner är Douglas en vaktmästare, Kev en alkoholist som driver runt där och Hanna som är chef på äldreboendet. Med denna kombination kan det lätt uppstå roliga situationer då gänget även är ganska blandade när det gäller personligheter och livssituation.

Under seriens gång tänker jag som karaktärerna att man nästan ändå önska att man fick vara som Derek själv. Han är en man utan bekymmer och nästan ständigt tacksam över småsaker. Han uppskattar livet mer än den allra rikaste människan gör när det kommer till pengar.

Men mitt bland all denna good feel stämningen som råder så kan även tårar fällas under seriens gång. Derek serien i sig är mångsidig på det viset. Rekommenderar till alla som är människokännare eller helt enkelt diggar Ricky Gervais.

Vill ha mer Derek

HQ

Är Sveriges nationaldag skamfyllt att fira?

Skrivet av -Ogge- den 6 juni 2014 kl 12:54

Som GR-medlemmen NABIL så är även jag lite fundersam över om folk verkligen firar denna dag? Är det skamligt att fira nationaldagen?

Nu säger jag inte att Facebook och alla sociala medier måste förmedla denna dag och jag förnekar inte att folk är ute nu och firar detta. Men vi brukar ju vara ganska flitiga på prata om VM, Eurovision och massa andra tävlingar samt matcher när det handlar om Sverige på sociala medier. Nu när det är vår nationaldag hör jag knappt ett skvatt från någon. Jag skrev på FB glad national dag på er alla och fick noll respons. Hade jag skrivit,"SVERIGE VANN I FOTBOLLS-VM!" Då hade jag fått respons direkt. Detta säger lite kring hur skamfyllt detta verkar vara. Nu behöver det inte vara så, men det kan mycket väl vara så.

Detta är en dag för mig som handlar om exakt alla i detta land. Denna dag som många andra dagar är en perfekt dag där vi alla kan fira glatt tillsammans och vifta med flaggorna i skyn. Men har detta blivit någon politisk protest för att idioterna till SD är så mycket för nationaldagen och svenska traditioner? För om det är anledningen så är människor väldigt trångsynta. Dissa SD's skeva åsikter istället och nej svenska flaggan är inte rasistisk.

En dålig jämförelse här, men om SD börjar marknadsföra PS4. Ska vi sluta använda PS4 då? Lite så känns det gällande den svenska flaggan och somliga traditioner. Jag är inte så mycket för traditioner överhuvudtaget egentligen, men jag vet att somliga traditioner kan vara nyttigt för oss alla. Speciellt om vi kan spegla de till att bli något där vi samlar ihop oss alla. Make love, make peace liksom!

KOM IGEN NU SVERIGE!

GLAD NATIONAL DAG PÅ ER ALLA!

Är Sveriges nationaldag skamfyllt att fira?

Hur firar du den här dagen? God mat och trevligt sällskap? Själv ska jag umgås med flickvännen och hennes katt med någon mysig film. Samt lär det bli någon mysig kvällspromenad.

Fem väldigt intressanta biofilmer den här månaden!

Skrivet av -Ogge- den 6 juni 2014 kl 11:39

Det är en ganska redig bunt med filmer som släpps på nu i Juni den här månaden. Ibland känns det som om det släpps fler biofilmer på sommaren än under vinterhalvåret. Nu ska jag dra upp vilka filmer som jag ska försöka hinna med och se den här månaden!

Edge of Tomorrow
En film som jag halvt har sett fram emot och som jag tänkte se redan igår men blev aldrig av. Har varit smått tveksam till filmen och det känns som att Tom Cruise fortsätter med sina futuristiska karaktärer där han ska bekämpa mot någon alienras eller vad det nu kan vara. Filmen har dock fått rätt stabila omdömen så suget ökas nu. Får se till att se den nästa vecka.

Tracks
En film jag egentligen inte vet så mycket om. Men den såg väldigt intressant ut. Handlar om någon kvinna som vandrar igenom Australiens öken med kameler. Hon vill tydligen lära sig att ta hand om kamelerna. Sedan kommer hon vandra tillsammans med någon fotograf som ska dokumentera allt. Kan tänka mig att de får gå igenom mycket skit också. Så det känns som att den blir tankeväckande.

22 Jump Street
Ettan var rätt rolig och Channing Tatum och Jonah Hill är som ett gulligt gift par. Som i etta får de som uppdrag att inta en täckmantel som skolelever/studenter, vi får se hur länge det håller den här gången. Svårt att säga om filmen kommer bli lika överraskande som ettan så inte tvåan blir allt för förutsägbar. Dock kul att svenske Peter Stormare dyker upp under filmens gång. Men är definitivt sugen då Jonah Hill är en av mina favoriter bland komiska skådisar.

Transcendence
Det känns som att det var ett tag sedan som man fick se skymten av Johnny Depp. Men han är tillbaka som någon visionär och vetenskapsman som vill skapa någon maskin med mänskliga känslor på något vis. Vad jag har sett från trailern så ser det ut som om vetenskapsmannen själv hamnar i datorsystemet och kan ta kontroll över all teknik på vår planet. Kan tänka mig att budskapet blir lite, "Gå för fan inte för långt människan!!". Känns lite som att detta kommer bli lite av en undergångsrulle.

Förr eller senare exploderar jag
Japp så lyder den svenska titeln på en mycket gripande rulle vad man har fått höra. Har för mig att filmen handlar om två cancersjuka som blir enormt förälskade och sedan lär detta såklart leda till något väldigt jobbigt som får alla i salongen att störtböla. Kan tänka mig att jag blir en av de som bölar. Den ska jag se med flickvännen, blir att böla i duett.

Ja, det är just dessa som jag absolut vill se. Annars kan det ju dyka upp andra rullar under månadens gång som jag inte riktigt har snappat upp än som verkar sevärda.

Vilka filmer vill du se i Juni?

Fem väldigt intressanta biofilmer den här månaden!

Något säger mig att 'Förr eller senare exploderar jag' blir den bästa rullen den här månaden. Men jag kan ha fel, det återstår att se!

Den vardagliga dryckens lyckorus

Skrivet av -Ogge- den 5 juni 2014 kl 23:01

Det finns många ting här i livet som gör mig lycklig. Bland annat kyssarna från min flickvän och att få beundra hennes vackra och rara ögon samt hennes välformade läppar. Att få prata med henne samt ägna tiden tillsammans med henne skapar ett lyckorus inom mig. Men sedan finns det något som kompletterar detta väldigt bra när jag är i min ensamhet och det är kopp svart kaffe!

Jag vet att koffeinet och allt vad det nu är skapar det där ruset. Men det är ändå något extra som jag känner när jag dricker min kopp kaffe. Mitt första smakprov av kaffe skedde någon gång när jag var fyra. Jag fick alltid dricka upp den där lilla lilla lilla skvätten som fanns kvar i min mors kopp. Det var verkligen inte mycket. Knappt en tesked, men det var något med doften och smaken som jag avgudade. Det var nästan som medfött.

När jag blev lite äldre runt 7-10 år blev såklart familjen ibland inbjudna till något fik hos någon bekant till föräldrarna. Varje gång när någon fråga, "Så vilka vill ha kaffe?". Så sa jag alltid, "Ja, gärna! Tack!". Då höjdes oftast ögonbrynen rejält och ett litet skratt från den äldre individen utbrast. Då fick jag oftast en halv kopp kaffe åtminstone. För min mor ville inte att jag skulle dricka för mycket.

Sedan när jag blev runt 12 år började jag brygga mitt egna kaffe och det var ungefär där som jag insåg att jag var en riktig kaffeälskare. Jag drack dock inte superofta men det skedde till och från. Sedan var det någon sommar kort därpå som jag glodde extremt mycket på Stargate SG-1 och vid varje avsnitt drack jag kaffe. Samt så uppskattade jag serien något så otroligt mycket. Det skapades en slags mysighetskänsla i kombination av kaffe + Stargate.

Jag tror att jag sedan den perioden automatiskt får den där lyckokänslan när jag dricker kaffe idag, som jag då fick när jag glodde på Stargate SG-1 med mitt kaffe i min ena seniga näve. Sedan gör kaffe mig inte enbart lycklig utan jag blir även rikare på idéer. Kaffe betyder därför väldigt mycket för mig. Jag är dock inte en sån där person som dricker 5-10 koppar per dag. Utan jag är väldigt måttligt och dricker kanske i snitt 4-5 koppar per vecka. För mig handlar det inte om mängden utan om njutningen. Jag ser det inte heller som ett medel för att bli pigg på morgonen. Utan då har jag min härliga müsli och smoothie till hjälp.

Aaahh, idag var det faktiskt väldigt skönt under eftermiddagen då solen sken. Jag satt där på mitt favoritkafé med mitt svarta kaffe och jag hade en måttlig sikt över den skinande älven som strömma vidare mot havet.

Den vardagliga dryckens lyckorus