Redax Resonerar: Obi-Wan Kenobi-serien

Jonas Mäki:
Jag tror inte det finns någon TV-serie eller för den delen film jag just nu är mer sugen på än Obi-Wan Kenobi. Vetskapen om att Vader är med igen, vilket ju nästan garanterar nya Rogue One-liknande scener, samt att Imperiet är som störst är enorma dragplåster i sig. Lägger man till detta att Han Solo är på väg till Jabba för att smuggla kryddor, Boba Fett bygger sitt namn och Darth Maul är tillbaka och att Qui-Gon Jin sannolikt är tillbaka så har vi ett slags "best of" i Star Wars-sammanhang jag tvivlar på att något annat ens kan komma i närheten av.

Petter Hegevall:
Jag håller med såklart. Jag är omänskligt sugen på att få se mer av hunk-Lord Ewan McGregors Obi, samtidigt som en del av mig märkligt nog sörjer att det inte blev en eller två riktigt påkostade filmer, istället. Jag vet att det saknas logik i de önskemålen med tanke på att jag anser att Mandalorian är cirkus 120 000 gånger bättre än Disneys nya Star Wars-filmtrilogi, men samtidigt är jag väl skraj för att även Obi-serien ska bli sitcom-aktigt 20-minuter-flyktig och skrapa-på-ytan-tunn, som Mandalorian säsong ett var, rakt igenom. Så... Ja, jag känner mig lite splittrad. När jag tänker Star Wars-serie så vill jag ha 55 minuter långa avsnitt dränkta i canon, atmosfär, "pacing" och mytologi. Jag vill fly till Lucas förlovade galax och grotta ned mig, inte stressbesöka en wellpapp-taverna i 19 minuter för att sedan slitas ur illusionen, igen.

André Lamartine:
Personligen hade jag föredragit en Obi Wan-film, för hur mycket mer finns det egentligen att berätta i Obi Wans isolation? Hur mycket jag än älskar McGregor i rollen är jag väl inte direkt sugen på ännu en åldrande eremit på flykt à la Luke. Ingenting är omöjligt om manusförfattarna hittar en spännande utgångspunkt såklart, men här tror jag att det blir mer av samma, utdragna Mandalorian-doftande västernvibbar. I Rebels ses ju Obi och Maul långt senare och jag är rädd, precis som Petter säger, att serien lär traggla sig fram till finalen för att passa in i ett uppstyckat TV-format. Här känns Ahsoka-serien mer spännande, då den (förhoppningsvis) knyter ihop en säck som lämnades kvar i Rebels och Boba Fett-showen kan bli en riktigt skön gangsterhistoria. Hellre en Darth Maul-myt än en Kenobi-krönika.

Jonas Mäki:
Det tror jag inte vi behöver oroa oss för. Jag gissar att Vader letat febrilt efter sina barn, där Obi-Wan som bekant skyddat den ena. Att kolla hemma hos Owen Lars borde ha varit bland de första grejerna Vader gjorde. Dessutom har Obi-Wan uppenbarligen god koll på Mos Eisley, så jag skulle bli väldigt förvånad om han inte varit där och nätverkat. Utöver det tvivlar jag på att han i tio år inte gjort något alls medan Imperiet vuxit sig större, och till detta kommer som sagt alla kringäventyr med andra personer.

André:
Absolut, det går ju att göra ytterligare anknytningar till originaltrilogin och väva in nya karaktärer och händelser däremellan, men anser att detta är en rysligt ointressant brygga att täcka. Jag tillhör skaran som inte gillade Rogue One överhuvudtaget och känner mig färdig med allt som heter Darth Vader. Hur Imperiet etablerar sig är dock engagerande, jag håller med om att denna era bara väntar på nya Star Wars-legender. Det utforskas ju redan i både Bad Batch och Mandalorian, och lär fortsätta i Ahsokas jakt på både Ezra och Thrawn. Men genom Obi-Wans ögon? Njae. Vi får väl se hur långt mjölkningen räcker.

Marie Liljegren:
Jag blir som ett barn på nytt varje gång det släpps nyheter om att det händer något på Star Wars fronten. Till skillnad från de flesta tycker jag inga Star Wars-filmer är dåliga bara av lite olika kvalitet. Alla har liksom sin charm, jag pallade till och med Jar Jar i små stunder. Jag framspår att denna serien kommer bli jäkligt bra och den kommer antagligen fylla min dos av Star Wars-abstinens tills det kommer en ny långfilm i framtiden. Ser fram emot att se de gamla klassiska karaktärerna på nytt. Hoppas bara de släpper allt på en gång så man slipper sitta och vänta på avsnitt som en idiot. Hela poängen att streama är ju så man kan sträcktitta ju som en riktig soffpotatis som saknar liv.

Niclas Wallin:
Jag tappade Star Wars efter den sjunde episoden ungefär och mitt intresse för nya filmer/serier har varit minst sagt måttligt. Men en serie om Obi-Wan med självaste McGregor? Det låter spännande, det ska jag inte sticka under stolen med. Lägger vi till då att Darth Vader, Darth Maul och kanske då även Qui-Gon blir med så ser detta på förhand riktigt intressant ut. Det ska sägas att jag inte litar helt på Disney och jag hoppas verkligen inte den potential som onekligen finns här slarvas bort. Jag är försiktigt positiv i skrivande stund.

Petter:
Ja, jag är nog inte skraj för att det kommer att saknas story, direkt. Tror snarare att Obi varit ute på 100-tals superexpansiva uppdrag i rollen som über-Jedi och dessa vill jag följa med på, men i en film - en tre timmar lång film för 2-3 miljarder kronor, proppad med fanservice och ultrasnygga effekter.

Henric Pettersson:
Jag är nog också inne på Andrés spår. Jag är idag inte supersugen på Obi-Wan i serieformat utan även jag hade hellre sett en påkostad film för att inte göra det hela alltför långdraget. Men visst, med rätt folk kan det ju naturligtvis bli bra ändå. Men samtidigt har jag svårt att vara pepp på Star Wars just idag, oavsett vad det handlar om. Ahsoka kanske är undantaget, men efter den nya trilogin och axelryckningarna Rogue One och Solo har suget för Star Wars minskat betydligt, tyvärr.

Jonas Mäki:
Nu var det ju inte Rogue One vi diskuterade här, men för mig är den ganska precis lika magisk som den gamla originaltrilogin, även om det såklart saknas 40 år av nostalgisk marinering. Om något visar den och serien Rebels mig att Disney kan när de vill, och att eran runt originaltrilogin - strax innan som med Rogue One och Rebels eller strax efter som med Mandalorian - är den överlägset mest spännande. Att få detta med en av de bästa karaktärerna gestaltad av en kanonskådespelare... Är man inte pepp på det så tror jag inte man var så stort fan av Star Wars till att börja med.

Olof Westerberg:
För mig blir det för mycket att hålla reda på: "Mandalorian hit, Obi-Wan-serier och spin off-filmer dit". Det blir för stora projekt att ta sig an för mig som uppskattar Star Wars, men inte direkt skulle kalla mig ett "fan". Jag känner lite samma trötthet som inför Avengers-filmerna. Superhjältefilmer är ju rätt kul, men det gick ju inte att bara gå och se finalen. Man skulle ha sett alla tvåhundra mer eller mindre bra filmer innan dess också, för att verkligen gripas av den. Jag vet det, jag såg nämligen den där sista filmen, och mötte flera av karaktärerna för första gången. Till ingen förvåning kände jag närapå ingenting, och nu är det alltså dags för karaktären Obi-Wan Kenobi att byggas ut. Jag har absolut ingenting emot Ewan McGregor, ingenting alls, men det enda som hade kunnat få mig att intressera mig för Star Wars nu hade varit en hårdkokt stand alone-rulle med helt nya karaktärer och platser. Lite som Knights of the Old Republic gjorde när det placerades 4000 år före det galaktiska imperiet. Hela franchise-tänket gör mig bara så matt, jag vill se en film - eller max tre - och vara klar sen.

Henric:
Klart man kan vara ett stort fan för det, men när Star Wars på många sätt har behandlats så illa sedan den nya trilogin inleddes förbrukas också intresset. Självklart är det underbart att återse McGregor som Obi-Wan igen i, vad jag håller med dig, vara den mest intressanta tiden i Star Wars. Men när The Last Jedi, The Rise of Skywalker och vissa avsnitt av Mandalorian inte varit bra - då är det inte underligt att ens längtan efter mer Star Wars minskar. Oavsett om man är ett stort fan av serien eller inte.

Petter:
Jag känner mig lite kluven även där, rörande den typen av inställning. För ja, Rogue One var en suverän film, Force Awakens var ganska bra, Rebels har varit kanon, Bad Batch har börjat starkt och Mandalorian S2 var strålande. Det väger för mig tyngre än det faktum att Last Jedi och Rise of the Skywalkahh var skräp.

Erik Nilsson Ranta:
Jag känner mig lite tudelad kring hela projektet. Ingen som känner sig en gnutta orolig över att mannen som skrev manus till Guy Ritchies fullkomligt horribla King Arthur-rulle är den som står för manusbiten? Och att Hayden Christensen är typ den sjätte sämsta skådespelaren genom alla tider? Behöver givetvis inte innebära att även Obi-Wan kommer lukta gubbkalsipp, men nog tycker jag att det finns fog för att inte skruva upp förväntningarna sådär värst vidare jättemycket. Samtidigt var ju McGregors Obi-Wan det i särklass bästa med prequel-trilogin och med tanke på hur briljant Disney och Lucasfilms behandlat Star Wars i TV-serieform med Mandalorian och Uslingarna (fortfarande den bästa svenska översättningen sedan klassikern My Blue Heaven) känns det ändå som att projektet vilar i rätt säkra händer. Men snubben skrev alltså manus till King Arthur: Legend of the Sword. Den kan ju inte ens Mäki ha gillat. Så lite oroliga är vi väl ändå?

Jonas Mäki:
Han var också tjugo år yngre då och att vara ledd av George Lucas är ju inte de bästa förutsättningarna för att få fram eventuell talang. Han är trots allt mannen som tyckte Samuel L. Jacksons karaktär skulle klia sig på hakan för att illustrera att han tänkte. Oavsett det, tror jag vi på sin höjd får en kort skymt av Christensen, trots allt kommer han stövla omkring som Darth Vader i de förmodligen ganska få scener han medverkar.

Petter:
Mäki gillade och gillar fortfarande garanterat King Arthur: Legend of the Sword. Absolut helt stensäkert. Han är trots allt karln som bara för några år sedan kallade Josh Hartnett för världens bästa skådespelare och kallade Mortal Kombat 2021 för "briljant". Ska vi vara helt rättvisa mot herr Joby Harold så skrev han ju ett tidigt utkast som Ritchie själv sedan "färdigställde" och Joby har ju varit inblandad i bland annat Edge of Tomorrow, också - Så jag har egentligen inga problem med att han jobbar med manuset. Hell, Disney lät Bryce Dallas Howard skriva och regissera delar av Mandalorian, och det fungerade - ändå. Det säger väl i grunden allt. Hayden hade jag dock klarat mig utmärkt utan, som du är inne på. Den killen skulle inte kunna skådespela sig ur en garderob om så hans liv stod på spel.

Johan Mackegård:
Problemet med Star Wars för mig är att sagan, sedan många år tillbaka redan är avslutad. Alla serier och spinoffs som görs just nu bidrar egentligen bara till att fylla ut lapptäcket ytterligare, till skillnad från Avengers som åtminstone för berättelsen framåt med varje ny installation. Jag tillhör en av de få stackarna som faktiskt föredrar prequel-trilogin framför originalen och håller Revenge of the Sith som min absoluta favorit i serien, därav är jag hutlöst sugen på att se mer av både Ewan och Hayden. Problemet är att det är en direkt omöjlig uppgift för Disney att göra en serie med några som helst insatser, därför att vi redan vet hur det slutar för samtliga huvudkaraktärer. De kan absolut introducera nya figurer vars öden ännu är okända, men helt ärligt är chanserna minimala att jag skulle bry mig det allra minsta om ännu en ensam prisjägare/smugglare/robot/annan rymdvarelse. Så är det bara. Med det sagt så kommer jag garanterat att sitta bänkad när serien väl släpps och jag drömmer våta drömmar om en episk, smutsig strid mellan Darth Vader och Maul.

Marcus Persson:
Baserat på hur bra Mandalorian blev så har jag ändå goda förhoppningar inför Obi-wan serien. Med rätt manusförfattare kan det bli hur bra som helst och det ska bli väldigt intressant att se hur skådespelarna väljer att angripa sina gamla roller på nytt. Se hur dom växt som skådespelare över åren.

Måns Lindman:
Då glider väl jag in som Mr. Party Pooper. Jag är nämligen nästan orimligt blasé inför det här släppet. Jag säger inte att jag har gett upp franchisen och inte tänker se den men efter så många år i den mörkaste av skamvrår, en hel era med dumstrut på. Med fatala fadäser som Jar Jar Binks, risig CGI, en skohornad politisk subplot och inkonsekventa och ibland helt orimliga tidslinjer i bagaget mådde förstås Star Wars pyton och det var självklart många med mig som undrade om man någonsin skulle kunna resa sig igen. Kunde man verkligen gå vidare? Eller var utmaningarna helt enkelt både för stora och många? Det kunde man.

Med Mandalorian reste Star Wars sig på nio och en halv och bara så där, likt Ben Affleck och J-Lo. var vi tillsammans igen efter så många år isär, utan varken kärlek eller erotik. Mando var verkligen allt jag ville ha och det var bara att konstatera att trollgubben som en gång i tiden med största sannolikhet räddade superhjältegenren från undergång hade gjort det igen. Jon Favreau kan förmodligen lägga på CV:t att han räddat Star Wars också. Problemet för mig är att jag tror inte att det blir så där bra igen och att jag därmed riskerar att kliva rätt in i den där förrädiska "The Boys-fällan" där allt jag ser nu i genren är mer eller mindre mediokert. Obi-Wan har heller inte i närheten en lika stark uppställning som Mando så jag är minst sagt skeptisk, det känns mer som en klassisk mjölkning men jag hoppas förstås på att jag har fel.

Mäki:
Att Disney redan slagit fast att det blir sex delar, tycker jag talar emot det. Att göra en Kenobi-serie som rullar på i fem säsonger med tio avsnitt vardera hade fått mig att känna som du, men nu är det ju nästan att betrakta som två långfilmer, vilket flera av er andra efterlyst. Påkostade TV-serier har idag inte sämre produktionsvärden än filmer, och jag tror denna har potentialen att bli riktigt vass.

Petter:
Jag får lov att hålla med Mäki just här, tycker nog inte att Disney har mjölkat Star Wars alls under de senaste tio åren. Långt ifrån allt de gjort med Lucas licens har blivit bra, det vet jag att vi alla är helt överens om, men mjölkning har inte skett med tanke på hur mycket mer spel/filmer de verkligen hade kunnat släppa, om de hade velat slita i spenen riktigt ordentligt.