Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
Gamereactor
artiklar
Crash Bandicoot: Nsane Trilogy

Topp 10: Bästa Crash Bandicoot-banorna

Nykomlingen Niclas fullkomligen älskar Naughty Dogs ryggkrökta pungräv och i denna topplista rankar han spelseriens tio bästa banor...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här - Få information om julkalendern

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Du har väl inte missat de tidigare delarna ur denna artikelföljetong?
Top 10: Dead by Daylight-mördare
Top 10: Tekken-fighters
Top 10: Dirt Rally 2.0-sträckor
Top 10: Dirt Rally 2.0-bilar
Top 10: Halo-banor
Top 10: Hästar i spel
Top 10: Street Fighter-kämpar
Top 10: Mortal Kombat-kämpar
Top 10: Skräckspel

Crash Bandicoot: Nsane Trilogy

(10) Native Fortress/ Crash Bandicoot
Här började tonen sättas i den notoriskt svåra ettan, efter ett par relativt enkla banor inledningsvis så dras svårighetsgraden upp ett par snäpp i och med Native Fortress. Här börjar man få en smak av den skoningslösa millimeterprecision som framför allt präglar det första spelet. Det är många hopp som man behöver sätta exakt annars åker man hela vägen ner eller dör, skillnaden kan vara hårfin. Det jag verkligen gillar med Native Fortress utöver utmaningen är att den verkligen är en klassisk Crash-bana. Det är lätt att bli nostalgisk när man springer igenom de underbara djungelmiljöerna då det var bland det första jag någonsin gjorde i ett tv-spel.

Crash Bandicoot: Nsane Trilogy
Detta är en annons:

(09) Hang 'Em High/ Crash Bandicoot 3: Warped
I den tredje och sista delen av trilogin så får man resa hejvilt genom tid och rum, den här gången får Crash springa runt på taken och hoppa på både mer stationära och flygande mattor någonstans i mellanöstern. Det är nästan så att man förväntar sig att höra "Arabiska natt" spelas under någon del av banan, den hade helt klart kunnat passa in här. Man lyckas återigen otroligt bra med att sätta tonen och verkligen fånga atmosfären av mellanöstern med ljuvlig bandesign, minnesvärd musik och i vanlig ordning i trean illasinnade, men väldigt charmiga fiender.

Crash Bandicoot: Nsane Trilogy

(08) Tomb Wader/ Crash Bandicoot 3: Warped
En sak man inte märkte som liten och något snorig pojkspoling spelandes Crash var ju de ofta väldigt fyndiga namnen på banorna. Tomb Wader skulle kunna vara med på listan enbart på grund av namnet. Den får dock framför allt vara med för att det är en riktigt bra bana. Crash befinner sig denna gång i någon av Egyptens alla pyramider och det finns ett antal obehagliga överraskningar att ta sig igenom. Allt från skalbaggar till bindgalna mumier dyker upp och som namnet antyder så finns det en del vatten att ta hänsyn till i den här banan, risken att drunkna är därmed stor om man inte är aktsam. Det är som man kan förvänta sig av en pyramid ganska trångt och jag förundras fortfarande över hur pass bra man lyckats utnyttja dessa utrymmen och verkligen maximera upplevelsen. Det är tämligen klaustrofobiskt och med det stigande vattnet att hela tiden ta hänsyn till så blir det en stressig men ändå underbar upplevelse.

Crash Bandicoot: Nsane Trilogy
Detta är en annons:

(07) Double Header/ Crash Bandicoot 3: Warped
Det finns inte mindre än tre banor i trean med samma medeltida tema. Double header är den roligaste av dem. Den är inte på något vis en utmanande bana men musiken är genuint mysig och bandesignen är superb och det är framför allt en bana full av liv. Det flyger runt fjärilar, fåglar, hönor som går och pickar i marken och blommor som vajar i den lätta brisen. Fienderna är också väldigt charmiga med ett par siamesiska tvillingar i spetsen, beväpnade med knölpåkar som står redo att smasha in stackars Crash i skärmen om minsta chans ges. De kärlekskranka grodorna är också ett minne som står sig från barndomen och nog är det fortfarande lite roligt när Crash utan minsta chans brottas ner och får sig en redig kyss på snoken.

Crash Bandicoot: Nsane Trilogy

(06) Hog Wild/ Crash Bandicoot
Crash vänder sig om och ger en den där blicken. Ni vet mycket väl vilken. Sedan hoppar han på och grenslar (väldigt smidigt dock, det får man ge honom) ett stackars vildsvin och rider på denna genom en minst sagt tempofylld bana full av direkt dödliga hinder av samma kaliber som i Native Fortress. Fort går det och lär man sig inte att tajma när man ska hoppa, när man ska svänga vänster eller höger eller när man inte ska trycka på någon knapp alls så blir man bestraffad per omgående. Det där med att rida på stackars oskyldiga djur återkom ju i samtliga spel i trilogin, men i olika miljöer och i stället för vildsvin fick vi i tvåan rida på en isbjörnsunge och sedan i trean en tigerunge. Det är dock i första spelet jag tycker det är som allra roligast.

Crash Bandicoot: Nsane Trilogy
Detta är en annons:

(05) Diggin It/ Crash Bandicoot 2: Cortex Strikes Back
Bin. Dessa förbannade bin. Det är en klar fördel att samla på sig ett antal Aku-Aku's på den här banan då det visserligen går att snurra bort bina, men det kräver som mycket annat i Crash att man gör det på exakt rätt tidpunkt, annars dör man eller i bästa fall förlorar skyddet. Blir Crash stucken så har också den här banan en av de allra bästa dödsanimationerna i hela trilogin där Crash får en rejäl allergichock och svullnar upp till dubbel storlek. Diggin It är trots dessa ilskna bin eller kanske på grund av dessa ilskna bin en stor favorit. Har man som jag dessutom i många år lidit av geting fobi så är det otroligt stressande att höra det där surrandet komma närmare och närmare. Det är då flykt och kampresponsen tar över och jag rusar igenom banan på rent adrenalin.

Crash Bandicoot: Nsane Trilogy

(04) Bug Lite/ Crash Bandicoot 3: Warped
Trilogin är inte direkt känd för att vara otäck, undantaget då möjligtvis N. Gin som undertecknad tyckte var lite läskig som liten. Men att spela Crash i beckmörker tillför ändå ett visst skräckelement, särskilt om man då spelar det som barn. Nu har man ju visserligen lite ljus i form av en eldfluga genom praktiskt taget hela banan, men det är under förutsättning att man är snabb. Annars slocknar det och då får man springa fram i beckmörker fram till nästa ljuskälla och hoppas att det inte är något avgrundshål eller något kryp längs vägen. Det som verkligen utmärker trean är hur otroligt bra de lyckades fånga de olika tidsepokerna och allra bäst blev det på det egyptiska temat som står sig som bland de absolut bästa i hela trilogin.

Crash Bandicoot: Nsane Trilogy
Detta är en annons:

(03) The High Road/ Crash Bandicoot
Jag hatar egentligen The High Road innerligt. Samtidigt som jag verkligen älskar den. På en dimmig hängbro högt uppe i ingenstans så får Crash ta sig an instabila brädor, glashala avsatser och någon typ av livsfarligt däggdjur som springer fram och tillbaka på utvalda ställen längs bron. Den är likt många andra banor i första spelet präglad av väldigt komplexa hopp som behöver göras på en millisekund och nåde dig om du trycker lite för hårt eller lite för löst på hoppknappen. Då är det allt som oftast kört. För mig som verkligen gillar den här typen av utmaningar i plattformsspel så är den här banan något extra. Jag har svurit, skrikit och nära nog gråtit av frustration men känslan när man väl går i mål är svårslagen och det är till stor del det som gör att The High Road sticker ut för egen del. Det är den här typen av bana man vill besegra, hur lång tid det än kan tänkas ta.

Crash Bandicoot: Nsane Trilogy

(02) Sunset Vista/ Crash Bandicoot
Jag har fått game over så många gånger på Sunset Vista. Jag trodde naivt nog att det inte kunde bli svårare än så här. Det blev det ju förstås men ändå var det något väldigt njutbart med att springa runt i dessa antika ruiner och konstant åka på stryk. Det gjorde inte så mycket att jag hela tiden fick börja om från början även om en och annan svordom förstås letade sig ut under tiden. Jag tog mig sakta men säkert längre efter varje gång och slutligen hade jag gått i mål. Det är en väldigt lång bana som även den innehåller en hel del väldigt precisa hopp och en väldig massa oberäkneliga stenblock. Fullt av fiender är det också, i synnerhet fladdermöss och ödlor på två ben. Den utgör en ordentlig utmaning utan att vara så där frustrerande svår som det ibland kan bli, det är en tuff och lång klättring men den är som de flesta andra banor i trilogin aldrig direkt orättvis. Det är också en väldigt vackert designad bana, särskilt mot slutet där den verkligen gör skäl för sitt namn. Sunset vista ligger mig väldigt varmt om hjärtat.

Crash Bandicoot: Nsane Trilogy
Detta är en annons:

(01) Stormy Ascent/ Crash Bandicoot
Stormy Ascent är den typen av bana som delar upp spelarna i två läger, där den ena sidan avskyr den och tycker den är orimligt svår till den gräns att det inte är roligt, medan den andra sidan hyllar den av samma anledningar. Jag tillhör den andra sidan, utan tvekan. Den är otroligt svår, så pass svår att jag närapå gav upp och erkände mig besegrad ett flertal gånger. Men för varje game over så har man lärt sig något så det handlar egentligen bara om hur bra tålamod man besitter. Det tar en bra stund att bemästra denna, så är det, men när man väl gör det och när väl stridens hetta lagt sig så inser man vilken briljant designad bana detta är. Den millimeterprecision man vant sig vid i resten av ettan är om möjligt ännu mer oförlåtande här och man har oftast bara någon nanosekund på sig att tajma sina hopp rätt, annars är det bara att börja om. Det är skoningslöst men samtidigt aldrig orättvist, man faller alltid på sina egna misstag. Som namnet antyder så är det blåsigt, regnigt och allmänt ogästvänligt, det är nästan så att man själv börjar frysa i soffan. Visuellt så är det egentligen en ganska deppig och tråkig bana, fiendevariationen är närmast obefintlig och designen är densamma som på den nästan lika svåra Slippery Climb. Stormy Ascent må vara mörk, deppig och frustrerande svår men det finns ingen bana jag tycker lika mycket om i trilogin. För min del så är det här en helt perfekt bana.

Vilken bana är din favorit i Crash Bandicoot?

Relaterade texter

Crash Bandicoot: Nsane TrilogyScore

Crash Bandicoot: Nsane Trilogy

RECENSION. Skrivet av Mathias Holmberg

Det galna pungdjuret är äntligen tillbaka! Mathias har återförenats med sin barndomshjälte och satt betyg på den uppiffade Playstation-trilogin...

2
Topp 10: Bästa Crash Bandicoot-banorna

Topp 10: Bästa Crash Bandicoot-banorna

ARTIKEL. Skrivet av Niclas Wallin

Du har väl inte missat de tidigare delarna ur denna artikelföljetong? Top 10: Dead by Daylight-mördare Top 10: Tekken-fighters Top 10: Dirt Rally 2.0-sträckor Top 10:...



Loading next content