Gamereactor tycker till om Xbox Series S

Vi visste redan från början att Microsoft hade planerat att nästa generations Xbox-konsoler skulle vara ett tvåeggat svärd, ett rykte skvallrade om "Anaconda", den huvudsakliga konsolen, och den andra var den lite enklare "Lockhart". Naturligtvis skulle dessa två plattformar senare bli kända som Xbox Series X och Xbox Series S, men än idag, efter att ha spelat med båda plattformarna under några veckor, är jag fortfarande mer nyfiken på Series S av de två maskinerna.

Och varför är det så? Först och främst väcker det den intressanta frågan om kompatibilitet, och om utvecklare kommer att fortsätta att stödja två mycket olika Xbox-enheter i framtiden, eller om det i slutändan blir ett riktigt billigt insteg i en ny generation. Men är också Microsofts första riktiga separata konsolplattform utan skivenhet. Visst, Xbox One S släpptes i ett så kallat "All-Digital"-format, men hos Series S är detta dess identitet.

Så hur kommer det att gå? Även om det är den billigaste konsolen nästa generation med god marginal, är det värt ett köp, antingen som din centrala plattform eller som ett komplement till en Series X? Låt oss ta reda på det.

Till att börja med, är Series S en skönhet och den glömmer inte sitt arv, utan etablerar sig bestämt som en naturlig efterföljare till Xbox One S. Det dominerande vita är exakt detsamma, de perforerade intagen har exakt samma mått och till och med det centrala utblåset, definieras av dess mörka cirkulära form på enhetens ovansida, har sina rötter i det cirkulära utblåset på One S. Dessutom har vi en central USB-A-port på framsidan, bredvid synkknappen för handkontroller. På baksidan finns lagringsport för Seagate 1TB SSD, ojordad strömförsörjning, två USB-A-portar samt Ethernet.

Portarna är desamma som på Xbox Series X, och det är precis så det ska vara, och utanöver en USB-C för grundläggande framtidsskydd finns det inget som lyser med sin frånvaro här. Det viktigaste är dock att Xbox Series S är liten, och då menar vi riktigt liten, som i mindre än man skulle tro baserat på de intryck kanske fått genom att titta på videor online.

Inuti hittar vi följande specifikationer:

CPU: Eight-core 3.6GHz (3.4GHz with SMT) custom AMD 7nm
GPU: 4 teraflops at 1.565GHz
RAM: 10GB GDDR6
Frame rate: Up to 120 fps
Resolution: 1440p with 4K upscaling
Optical: No disk drive
Storage: 512GB NVMe SSD

De viktigaste skillnaderna jämfört med Xbox Series X är omedelbart uppenbara. De åtta kärnorna är klockade med något lägre hastigheter, GPU:n producerar bara en tredjedel av de totala hästkrafterna i Series X, och är också klockad med lägre hastighet, och den måste "nöja sig" med bara 10 GB GDDR6-minne. NVMe SSD är dock identisk med Series X, om än hälften så stor.

Du kan såklart skratta av tanken på en nästa generations-plattform som har mindre "TFLOPS" än konsolen den ersätter, eftersom Xbox One X GPU presterar sex TFLOPS, men huvudpunkten här är; spelar det någon roll?

Vi har huvudsakligen granskat konsolen med spel som skickats till oss av Microsoft, de är Gears Tactics, som körs med upplösningen 1440p/60fps (bilder per sekund), Dirt 5 som återigen når 1440p/60fps och Yakuza: Like a Dragon som körs i 1440p/30fps. Det finns andra som presterar väl, till exempel Gears 5 och Forza Horizon 4. Som du redan kan se från de angivna upplösningarna och bildhastigheterna är det tydligt hur Microsoft vill positionera Series S. Det är helt enkelt för dem som ännu inte har en 4K TV men som ändå vill ha spelen från nästa generation som körs med högre bildhastigheter. Det är inte för pixelräknare, det är för casuals, eller åtminstone de som vill ha ett billigt alternativ. Detta antingen för att de inte bryr sig eller är villiga att acceptera nedskalningen eftersom det är en sekundär enhet.

Men med plattformar och utvecklare, är det i slutändan upp till enskilda team runt om i världen hur man bäst använder resurserna, och de flesta har en tendens att gynna upplösning, eventuellt välja 4K-uppskalning, snarare än 1440p, en upplösning som de flesta utvecklare valde att hoppa över för några år sedan.

Så S-serien har lite frågetecken hängande över sig, eftersom Microsoft har en tydlig uppfattning om vad de vill göra med konsolen, vilket är omedelbart uppenbart när man tittar på upplösningarna och bildhastigheterna för deras uppdaterade titlar. Men med detta sagts så känns inte Series S som förra generationen förpackat som nästa generation. Från designen till det uppdaterade användargränssnittet och till och med de förbättrade laddningstiderna - är Series S snygg, lyhörd och snabb, och tack vare sin lilla storlek är den bärbar och diskret på ett sätt som Series X aldrig skulle kunna vara.

Microsoft har även sett till att det finns funktionsparitet med Series X, vilket innebär att du får Quick Resume, lagringsexpansionsmöjligheter, 3D Spatial Sound och Velocity Architecture. Vad det egentligen betyder är att allt från nästa generation är på plats, vilket exempelvis innebär att du snabbt kan återuppta upp till fem spel (det tar runt nio sekunder att byta titel med Quick Resume).

På tal om användargränssnittet har Series S fått samma centrala UI-uppdatering som både Series X och de nuvarande Xbox-konsolerna. Först och främst går det nya användargränssnittet väldigt smidigt på Series S, snappar in och ut ur spel, går in i Microsoft Store och Game Pass ilsnabbt, allt är ganska sömlöst där all fördröjning i princip är borta. Det är fortfarande lite ointuitivt och det finns semi-reklam för spel och förbeställningar, vilket inte borde finnas på en startskärm.

Med det är sagt kan du anpassa din guide efter eget tycke, och tack vare nya utgåvor som anpassningsbara dynamiska teman är det lättare att göra dashboarden till din egen. Vad vi otvetydigt är besvikna över är hur mycket utrymme detta kräver dock från den 512 gigabyte stora SSD:n. Vi registrerade bara 361,6 gigabyte tillgängligt utrymme när enheten var helt ren, vilket bara ger oss möjligheten att ha en handfull storspel installerade. Om filstorlekar fortsätter att växa, kommer det inte att dröja länge innan storleken blir ett problem, vilket gör att du bör överväga att investera i Seagate 1TB-expansionskortet.

Så konsolen är liten, snygg och billigare än alla dess konkurrenter, inklusive Xbox One X, men hur fungerar den? Låt oss prata om det. För de flesta av våra tester förlitade vi oss huvudsakligen på spel med olåst bilduppdatering, eftersom de kanske skulle kunna avslöja mer om systemet, och visa om titlarna kunde hålla jämna steg med det förväntade 1440p/60fps-målet. Dessutom är det olåsta bildhastigheter som potentiell driver systemet hårdast och ger oss en tydligare bild av ljud- och värmeprofiler.

För den allmänna testningen av konsolen spelade vi Watch Dogs: Legion, där det finns viss förvirring om dess upplösning, Dirt 5 som körs i 1440p samt 60fps, liksom Gears Tactics som körs i 1440p och 60fps. Dessutom har vi testat några titlar som körs i bakåtkompatibilitetsläge, som Hitman 2 och The Witcher 3: Wild Hunt vilka har en olåst bildhastighet. I allmänhet verkar spelupplevelserna till Series S intakta, trots de uppenbara uppoffringar som utvecklare har fått göra.

Medan prestationsmålen är blandade - där vissa utvecklare väljer upplösningar upp till 4K, medan vissa går hela vägen ner till 1080p, somliga hoppar över Ray-Tracing medan andra implementerar det - presterar Xbox Series S som utlovat. Watch Dogs: Legion verkar ha offrat en viss pixelskärpa, men de flesta spel, inklusive sådana som Dirt 5, Yakuza: Like a Dragon och Gears Tactics är smidiga och ser 'nästa generation' ut, även på en maskin med ett lägre TFLOP-tal än One X. Watch Dogs: Legion är dock en visuell anomali som till synes offrar allt för att köras på systemet. En generell brist på pixelskärpa och dämpade färger fick oss att ifrågasätta Series S förmåga att hantera nästa generations titlar, men efter att ha testat fler titlar verkar det snarare vara Ubisoft som slarvat med optimeringen.

När vi pressar systemet genom en blandning av olåsta nästa generations-spel med dedikerade Xbox Series S-patchar, liksom bakåtkompatibilitetstitlar som Hitman 2, såg vi exakt vad som lovades när det gäller värmeeffekt. Precis som till Series X har Series S utformats för att tömma det mesta av den samlade värmen genom det centrala fläktutblåset, och temperaturavläsningarna visade runt 50 grader celsius runt utskärningen, med ett genomsnitt på cirka 48 grader. Allt detta medan systemet var nästan tyst, oavsett om det var Gears Tactics, Dirt 5 eller ovan nämnda Hitman 2 som spelades. Som jämförelse mätte vi en medeltemperatur runt den perforerade topputskärningen på Series X på runt 49 grader med samma spel, och Xbox One X bakre utblåsområde var runt 52 grader, och båda Series-enheterna var dessutom tystare. Om du vill ha en jämförelse mellan olika plattformar nådde vår lansering Playstation 4 Pro en högsta nivå på 68,7 grader. Det är dock för tidigt att jämföra det med Playstation 5.

Och slutligen är det priset. med 3595 kronor (£249/€299 för den som importerar) är detta den billigaste konsolen på marknaden, som ger direkt tillgång till flera års värde av spel till nästa generation, även efter att Microsoft så småningom slutar stödja One. Till det priset, och med den här storleken, är det verkligen svårt att inte rekommendera till målgruppen, för denna var aldrig pixelentusiaster. Det är familjerna som letar efter en ny konsol för att sitta under HD-TV:n i vardagsrummet, det är föräldern som vill ha en konsol som sitter bredvid en kontorsmonitor på ett hemmakontor, eller till och med sagt entusiasten som vill ha något litet att ta med på semestern. Det är smidigt på ett sätt som Series X aldrig kan vara, och för det ändamålet framstår Series S som otrolig.