Mina favoritögonblick med Xbox (Wigert)

Trots den väldigt tydliga artikelrubriken till den här textserien så blev resultatet av alltsammans istället två dråpliga ögonblick och ett väldigt (väldigt) bra, av anledningen att jag inte har lirat supermycket på Xbox. Jag ägde visserligen både originallådan och 360, men det blev aldrig så värst mycket kvalitetstid då jag föredrog Sonys konsoler. Det vankas dock bättring på speltiden till den här generationen, och så fort som min Xbox Series X blir tillgänglig (någon gång i december) så ska jag också ta igen alla fina stunder som jag har missat i exempelvis Halo-, Gears-, och framförallt Ori-serien.

Mitt favoritögonblick med Xbox:
Världens värsta omlackning i Need for Speed: Most Wanted
Most Wanted-originalet gick ut på att besegra 15 stycken förare och när du väl körde skiten ur någon av dem så fick du en chans att vinna deras bil. Drömåket var den femte sista bossens kärra. En riktig pärla, den våta drömmen - åtminstone för en knappt 13 år gammal gossepojk. Wes Allen hade en Corvette C6, motivlackad med en dödskalle som satt på ett fiskskelett. Om jag minns rätt var det 33% chans att få deras bil efter en avklarad dödsduell och oftast sket jag i det om jag nu inte hade turen med mig, förutom när det gällde den där Corvetten. Konsolen fick startas om ett antal gånger innan jag äntligen fick den och av detta blev jag fullständigt tonårslyrisk, så till den graden att det blev hormonfläckar på tapeterna. Jag skyndade mig till garaget och skulle måla den i någon fräck färg istället för det svartbruna, men självklart skulle dödskallen och fiskrenset behållas då det enligt mig inte gick att få coolare bil för pengarna. Det gick dock fort med sprayburken i verkstaden. Vips så hade jag en avskyvärt ful svartgrön Cortvette-jävel, utan både fiskrens och skelettplyte. Det står som ett av mitt livs största spelrelaterade misstag, som enbart trumfas av den gången jag råkade radera min polares Final Fantasy X-sparfil.

Mitt favoritögonblick med Xbox 360:
För dum för Viva Piñata
Med ny konsol kommer oftast ny TV. Eller åtminstone så uppdagas behovet av en ny TV när en konsol införskaffas. När jag fick min Xbox 360 hade jag fortfarande en totalkvadratisk tjockis-TV som knappt hade widescreen. Visserligen fanns det så klart Scart-sladd till Microsoft-lådan men jag tror inte spelen var något vidare kompatibla till antikburkar av den sorten. Resultatet av det omaka paret som min 360 och TV:n som nästan var för gammal för det lokala äldreboendet bildade var att "tutorial" -texten till barnspelet Viva Piñata blev fullkomligt oläslig. Det gick bara inte! Hur mycket jag än försökte gissa mig fram till seger vilket ändå torde vara fullkomligt möjligt i ett barnspel(!) så förblev Viva Piñata omöjligt att komma vidare i och jag fick erkänna mig besegrad, av ett spel som var rekommenderat för spelare från tre år och uppåt...

Mitt favoritögonblick med Xbox One:
Brädade GR-veteranen Oliver Thulin så hårt i Tekken 7 att han blev ledsen
I och med att underbara Oliver och jag delar stad så har vi förstås träffats en hel del. Första gången var på ett pressevent hos Bergsala månaderna innan Switch skulle släppas och senaste gången var när vi brände upp till hufvudstaden för att kolla på Slipknots spelning tidigare i år. En annan gång var jag hemma hos honom för lite hederligt TV-spelande och upp åkte Tekken 7 - förstås. Oliver visste att jag inte hade lirat så mycket av det. Oliver hade hemmaplan, alltså Player 1-kontrollen (som alltid är bättre än de andra). Unibet-oddset pekade minst sagt i hans riktning, men vad han inte visste var att jag från den hederliga Tekken 3-tiden hade Blazing Fist-, Shaolin Spin Kicks- och volt-attacken memorerade vilket gjorde att jag fullständigt mosade honom med Law. Tids nog så kom ju dock regeln att vi var tvungna att byta slagskämpar och då hade jag väl bara turen med mig att lyckas "button-masha" mig till ett par mindre ärliga segrar. Faktumet kvarstår dock. Oliver fick så mycket stryk att vi blev tvungna att byta spel, gång på gång, ända tills han lyckades hitta en titel som jag var sämre i. Och om jag inte minns fel, så var det Viva Piñata.